Staten kan använda sina bredbandsnät mer effektivt och Trafikverket bör ha en utökad roll i att stödja regeringens bredbandsstrategi. Detta för att kunna täcka in fler vita fläckar i det svenska bredbandsnätet. Det är några av de viktigaste slutsatserna i den bredbandsutredning ”Statens bredbandsinfrastruktur som resurs” som nu har överlämnats till bostads-, stadsutvecklings- och it-minister Mehmet Kaplan.
Huvudförfattaren till den aktuella utredningen, före detta infrastrukturministern Åsa Torstensson, pekar på en rad förslag på hur bredbandsinfrastrukturen kan effektiviseras.
2014 hade cirka 61 procent av hushållen tillgång till det som räknas som snabbt bredband - enligt regeringens definition, 100 Mbit/s. Och enligt regeringens uppsatta bredbandsmål så ska 90 procent av landets hushåll och företag kunna ansluta sig till denna kapacitet, om minst 100 Mbit/s, senast år 2020. Och det är framförallt på den svenska landsbygden som det nu finns brister i bredbandstäckningen. Utredningen bedömer att bättre samverkan mellan flera bredbandsaktörer kan ge ytterligare cirka 200 000 hushåll och företag tillgång till bredband i framtiden, något som de annars hade haft svårt att få eftersom de ligger mindre bra till i förhållande till den befintliga utbyggnaden. Enligt utredningen krävs det mer samverkan och engagemang från bland annat Trafikverket och Svenska kraftnät för att fler vita fläckar i bredbandsnätet kan täckas in.
Just Trafikverket har en outnyttjad potential, understryks i utredningen och här föreslås att vid utbyte av optofiber i banvallen ska Trafikverket se över om de behöver lägga extra fibernät eller kanalisation. Myndigheten bör även tillsammans med Svenska kraftnät se över möjligheten att bygga ihop sina fibernät i syfte att skapa redundans. Utredningen föreslår också de båda infrastrukturmyndigheterna kan undersöka om de kan förlägga den sammanbindande fibern så att den passerar områden som saknar möjlighet att ansluta till snabbt bredband.Läs hela utredningen här
