År 2002 beslöt den finländska staden Tammerfors att satsa på spårvagnar som har större kapacitet än bussar i den trånga stadsmiljön mellan två stora insjöar.
Tammerfors är Finlands tredje största stad efter Helsingfors och Esbo som båda ligger i huvudstadsregionen. Tammerfors har cirka 240 000 invånare och är den största inlandsstaden i Norden.
Tammerfors stad konkurrensutsatte uppgörandet av en utredningssplan tillsammans med Åbo stad och den vanns av Ramböll Finland.
2010 påbörjades planeringsarbetet i Tammerfors. Planen var klar 2014 och byggnadsarbetet påbörjades inför sommaren 2017.
Tammerfors spårvägsprojekt avser byggandet av ett nytt 23,5 kilometer långt spårnät för spårvagn , som kommer att transportera cirka 40 000 passagerare per dag.
Byggkostnaderna för infrastrukturen förväntas hålla sig inom en budgetram på 250 miljoner euro. Den finska regeringen förväntas finansiera 30 procent av de totala infrastrukturkostnaderna enligt representanter för Tammerfors´ spårvägsprojekt.
Den första linjen från Hervanta till Pyynikintori och Tammerfors universitets centralsjukhus beräknas bli öppnad år 2021. Västerut till Lentävänniemi ska trafiken starta 2024.
I utredningsplanen hade rutten ändrats så att banan slutar vid Hervantajärvi i stället för vägen Ahvenisjärventie i söder, hållplatsernas antal utökades vid vägarna Teiskontie och Sammonkatu. Linjen går längs Paasikiventie istället för Pispalan valtatie. Stadsfullmäktige godkände utredningsplanen 16 juni 2014 och beslöt gå vidare med projektet till utvecklingsfasen.
Planen för förverkligande, kostnadsberäkningen och konsekvensbedömningen blev klara i september 2016. Då beräknades spårvägens infrastruktur kosta 283 miljoner euro. Tammerfors stadsfullmäktige beslöt 7 november 2016 att inleda byggandet.
Spårvagnar
Spårvagnarna byggs i Kajana av Transtech, ett dotterbolag till Skoda Transportation, som vann en offerttävling i oktober 2016. Beslutet överklagades till marknadsdomstolen av en konkurrent, men överklagan förkastades i oktober 2017.
Därefter undertecknade Tammerfors stad och Transtech ett leveransavtal för spårvagnarna. I ett första skede levereras 19 spårvagnar och senare ytterligare 5 till 6 vagnar. Målsättningen är att provköra de första vagnarna år 2020. Totalt omfattar beställningen 26 vagnar.
Inköpspriset för en vagn är 3,2–3,8 miljoner euro och hela beställningen är värd 97,5 miljoner euro. Spårvagnsmodellen heter ForCity Smart Artic X34 och är 37 meter lång, har lågt golv och kan köras i bägge riktningarna.
I januari 2018 valdes företaget Idis Design till vagnarnas designer. Spårvagnarnas huvudlösningar planerades under årets början och under slutet av året finslipas funktionaliteten i designens detaljer genom att tillverka en modell i skala 1:1 för att beskriva detaljernas utformning. Transtech inleder tillverkningen av vagnarna i fabriken i Otanmäki under vårvintern 2019 och de första vagnarna blir klara i början av 2020. Operatören har ännu inte utsetts, men bland annat kommunala trafikbolaget Stockholms Lokaltrafik har anmält intresse.
Spårbygget i full gång
Det tog alltså 110 år för Tammerfors att komma i gång med sitt spårvagnsprojekt. VR Track, YIT och Pöyry ingår tillsammans med Tammerfors stad i den allians som håller på att förverkliga spårvagnsprojektet under de kommande åren och leverera en fungerande helhet.
Alliansen var redan inblandad i ett vägprojekt som genomfördes i Finland och Europa i form av en första alliansmodell, nämligen bygget av 90 kilometer ny räls till staden Kokemäki, som slutfördes tidigt 2015.
År 2016 bildade Tammerfors aktiebolaget Tampereen Raitiotie Oy som kommer att äga och upprätthålla spårnätet, vagnarna och hallarna. Just nu håller man på att avsluta byggandet av linjens första skede, byggandet av en 15 kilometer lång sträckning mellan Hervanta och centrum. Här ingår också spårvagnshallarna i Hervanta, inklusive de tre kilometer spår som behövs för hantering av vagnarna där.
Att montera in ett spårnät i en etablerad stadsmiljö är aldrig lätt. I Tammerfors är det speciellt svårt med tanke på stadens läge mellan två stora insjöar och ett vattendrag med vattenfall som delar staden i två nästan lika sråra områden.
Antero Alku arbetade i sju år som teknisk rådgivare medan spårvagnsprojektet i Tammerfors planerades. Han säger till HBL att kollektivtrafik aldrig är någon lönsam affär ur strikt businessperspektiv. Men det är inte bilvägar heller, de kostar också. Man måste tänka annorlunda.
– Spårvägshelheten i Tammerfors kan i själva verket på många sätt bli lönsam i slutändan. Kollektivtrafiken som nu sköts med bussar kommer att bli betydligt billigare när nätet är utbyggt. Dagens 30-40 miljoner euro per år kommer att sjunka med omkring sex miljoner. Det här är alltså riktiga pengar vi talar om, säger Alku, till HBL.
– Att dra spårvagnsnät är varken gammaldags eller utopistiskt, säger han. När det gäller andra länder kan man räkna upp Dublin, Nice och Bergen bland städer som fått spårvagnar på senare tid. I Sverige lade Göteborg inte ner sin hotade spårväg utan utvecklade den. Också Stockholm och Norrköping har byggt ut.
De aktuella beräkningarna visar enligt Alku att spårvagnsdriften kan finansieras med biljettintäkter.
Alku påpekar att fördelen med spårvagnar är att spårnätet kan växa också inåt staden, inte bara utåt mot skogen. Det betyder mycket för den moderna urbana vardag som många vill ha, med mindre bilar, renare luft och en grönare omgivning.
