I april 2021 införs ett förnyat system för vädervarningar. Varningarna blir konsekvensbaserade och därmed mer relevanta och användbara för samhället. Samverkan mellan SMHI och andra samhällsaktörer är en röd tråd i det förnyade varningssystemet. I dagarna får länsstyrelser och andra organisationer i det svenska krisberedskapssystemet därför en vägledning som ska hjälpa dem att så smått börja förbereda sig.
I det förnyade varningssystemet är varningarna regionalt anpassade.
– En vädersituation leder nödvändigtvis inte till samma varningar över hela landet, eftersom både vädret och påverkan på samhället varierar, förklarar Fredrik Linde, chef för SMHIs prognos- och varningstjänst.
– Syftet med våra vädervarningar är att samhället – alltifrån regioner, länsstyrelser och kommuner till näringsliv och enskilda – ska kunna bygga en bättre krisberedskap. Genom utökade förutsättningar till förberedelser ska de störningar som kan drabba samhället i samband med till exempel ett rejält snöfall kunna hanteras bättre, fortsätter Fredrik Linde.
I det förnyade systemet formar SMHI varningarna i samverkan och i samråd med länsstyrelserna. Det är grundprincipen och så det ofta kommer att gå till. Men blir det bråttom, eller om varningen till exempel styrs av internationella tröskelvärden, kan SMHI publicera varningen utan samråd.
– Det kommer att behövas nya checklistor och rutiner hos länsstyrelserna och övriga aktörer som berörs operativt av vädervarningar och därför är vägledningen som vi nu distribuerar ett viktigt underlag. Länsstyrelserna har en nyckelroll i det nya arbetssättet och har även en viktig roll under införandet. Samtidigt vet vi att länsstyrelserna liksom många andra offentliga aktörer just nu har fullt upp med att hantera covid-19-siutaionen, så vi är tydliga med att det verkliga förändringsarbetet kan vänta till i höst, säger Camilla Palmér, huvudprojektledare för införandeprojektet för konsekvensbaserade vädervarningar.
