Högdalsdepån – hjärtat i nya tunnelbanan

I en av landets största och mest omfattande infrastruktursatsningar byggs Stockholms tunnelbana ut med 30 kilometer ny tunnel­bana och 130 000 nya bostäder för att möta befolkningstillväxt och ökad efterfrågan. I skymundan av de gigantiska tunnelprojekten i centrala Stockholm sker en utbyggnad av Hög­dalsdepån – en anläggning som beskrivs som hjärtat i tunnelbanans blodomlopp, i allt en investering på 5,5 miljarder kronor.

TEXT: PIERRE EKLUND

Över hela Stockholms­regionen pågår utbyggnaden av Stockholms tunnelbana där den Blå linjen förlängs från Akalla till Barkarby och från Kungs­trädgården till Södermalm, Söderort och Nacka. En ny linje byggs mellan Fridhemsplan och Älvsjö och en ny Gul linje byggs från Arenastaden till Odenplan, där den kopplas ihop med dagens Gröna linje söderut. Totalt rör det sig om runt 30 kilo­meter ny tunnelbana och 130 000 nya bostäder, hem för cirka 300 000 människor.

– Ända sedan 1950­ talet har nya bostadsområden i Stockholm planerats och byggts utifrån tunnelbanes­tationerna och med de nya sträck­orna skapas helt nya resvägar och förutsättningar för arbetspendling, säger Emma Sahlman, pressansvarig vid Region Stockholms Förvaltning för utbyggd tunnelbana som ansva­rar för utbyggnaden av tunnelbane­nätet.

Det enorma tunnelarbetet i centrala Stockholm – med trafikav­stängningar, avspärrningar, bergs­prängningar, och transporter av material – skapar flest rubriker och intresse, men ett av de viktigaste arbetena för att den nya tunnelbanan ska bli verklighet pågår, lite i skymundan, i ett industriområde 
i stadsdelen Högdalen i Söderort. Här bygger Region Stockholm ut den befintliga tågdepån som går under namnet Högdalsdepån för fem mil­jarder kronor.

– Högdalsdepån byggs ut för att ta hand om alla nya tåg som behövs när Stockholms tunnelbana blir längre. Vi brukar säga att depån är hjärtat i nya tunnelbanan. Utan depåer så står tågen stilla, förklarar Marie Fre­dell, projektchef vid Förvaltning för utbyggd tunnelbana.

– Att vi bygger ut depån är en viktig del i utbyggnaden av Stockholms tunnelbana och en förutsättning för att vi ska kunna förse tunnelba­nenätet med tillräckligt många tåg i framtiden.

Kontroll och underhåll

Högdalsdepån, som är en av sex tun­nelbanedepåer i Stockholm, bygg­des mellan åren 1957 och 1958 efter ritningar av de kända arkitekterna Erik Vestergren och Cyril Marcus. I takt med utvecklingen av Stockholms tågtrafik och tunnelbana har depån byggts ut vid ett flertal tillfällen.
– Det är här som tunnelbanetågen tvättas, städas, repareras, underhålls och parkeras. Det rör sig om bland annat kontroll och underhåll av hjul, bromsar, ventilation och inredning.

­­– Det är ett viktigt arbete som inte är så synligt och som sker dygnet runt. När tunnelbanan växer måste även depån byggas ut för att klara sitt uppdrag.

När Staten, Region Stockholm, Stockholm stad, Järfälla kommun, Nacka kommun och Solna stad tecknade avtal om att bygga ny tun­nelbana, nya tunnelbanestationer och bostäder i 2013 års Stockholms­förhandling togs även beslut på att utöka depåkapaciteten. Inlednings­vis utredde Förvaltning för utbyggd tunnelbana 15 möjliga depålokali­seringar, och till slut var det endast Högdalen och Skarpnäck som gick vidare till samråd 2015. Kommuner, myndigheter och allmänhet bjöds in för att komma med synpunkter, och efter lokaliseringsutredning och samråd stod det 2016 klart att en utbyggnad av Högdalsdepån är det bästa alternativet.

– Högdalsdepån valdes eftersom det är en kostnadseffektiv lösning som ligger bra i tunnelbanenätet. En av fördelarna med Högdalsdepån är att det blir en depå som servar både Blå och Grön linje.

Utmaningar under byggtiden

Utbyggnaden av Högdalsdepån sker i flera steg. Nya byggnader ska upp­föras och befintliga byggnader ska byggas ut samtidigt som depån hela tiden kommer att vara i full drift. Att bygga ut en depå som samtidigt är i full drift medför olika utmaningar, menar Marie Fredell.

– Det gör att vi behöver anpassa oss efter den verksamhet som pågår dygnet runt. Det gör framförallt att vi behöver ha ett stort fokus på sä­kerhet eftersom vi bygger tätt intill spår och tåg. Det kräver noggrann planering och innebär att arbetet tar lite längre tid.

– De som bor i närheten kommer att märka när vi bygger. Det kan bullra från våra arbetsområden och bor man ovanpå den nya tunneln kan man märka av vibrationer när arbetet passerar. Dessutom behöver vi ibland leda om gång­ och cykel­vägar. 

– Vi planerar noga för att vardags­livet ska fungera för alla som bor och jobbar i området. På depåområdet byggs nya upp­ställningshallar för parkering av tåg, en ny tvätthall och en klotter­saneringshall. Samtidigt ska en ny bergtunnel mellan Högdalsdepån och Hökarängen byggas för att depån ska kunna ta emot tåg från Grön linjes Farstagren och Hagsätragren som i framtiden kommer att vara en del av Blå linje. I anslutning till den 2,5 kilometer långa tågtunneln byggs en underjordisk uppställningshall med plats för elva tåg. 

Sprängning av tunnlar

Efter att Högdalsdepån hade valts ut genomfördes kompletterande samråd mellan 2016 och 2019 för att bestämma dragning av det under­jordiska anslutningsspåret och den arbetstunnel vid Örbyleden som ska användas under hela byggtiden. Med hjälp av arbetstunneln kan entreprenörerna transportera bort bergmassor som sprängs ut och transportera maskiner och perso­nal till arbetet med huvudtunneln och den underjordiska uppställ­ningshallen. När projektet är av­slutat ska tunneln användas som servicetunnel. 2020 slog  Mark­ och miljödomstolen fast den miljödom som bestämmer villkor för påverkan på grundvatten, miljö och omgiv­ning. Våren 2021 startade de första sprängarbetena vid bygget av en arbetsväg söder om depån, och förra sommaren startade sprängarbetet i arbetstunneln. 

– Under hösten 2022 kommer vi hägna in ett nytt arbetsområde i Hökarängen. Där kommer vi att göra arbeten som behövs för att koppla ihop spårtunneln med tunnelbanans Farstagren. Sprängarbetet för spårt­unneln och den underjordiska uppställningshallen kommer också att starta under hösten. Med utbyggnaden fördubblas kapaciteten i Högdalsdepån, från dagens 25 tåg till omkring 50 tåg. 

När även den nya tunnelbanan är färdigbyggd kommer det vara möjligt med tätare trafik på både Hagsätra­ och Farstalinjen. Arbetet med Högdalsdepån beräknas vara klart i slutet av 2026.

Fakta Högdalsdepån

Den ursprungliga depån började byggas 1957 och invigdes 1958. Har byggts ut genom åren och kan idag ta emot runt 25 tåg för tvättning, städning, reparation och underhållsarbete. Med utbyggnaden kommer depån att kunna ta emot 50 tåg. Depån har även en parkering för tunnelbanetåg.

Tunnelbanesystem har sex depåer, men bara Högdalsdepån står i direkt koppling till nya tunnelbanan. Nya tunnelbanan tas i drift mellan 2026 och 2034.

Under arbetet med Högdalsdepån byggs nya uppställningshallar för par-kering av tågen, en ny tvätthall och en klottersaneringshall. En ny spårtunnel på 2,5 kilometer anläggs också mellan depån och Hökarängen för att kunna ta emot tåg från Gröna linjens Farsta-gren. I framtidens tunnelbanesystem kommer Hagsätra-grenen att bli en del av Blå linje som förlängs till bland annat Nacka, Hjulsta och Barkarby.

Total investeringskostnad 5,5 miljarder kronor