Att framtidens kollektivtrafik kretsar kring elfordon som laddas både snabbt och smidigt undgick ingen av besökarna på Persontrafik 2022. Men bland otaliga utställningsytor fullpackade med bussar och laddstationer på Stockholmsmäs-san i Älvsjö fanns också några enstaka, i sammanhanget anonyma, utställare med budskapet att omställningen av kollektivtrafiken kan gå ännu längre.
AV PATRICK EKSTRAND
Att framtidens kollektivtrafik kretsar kring elfordon som laddas både snabbt och smidigt undgick ingen av besökarna på Persontrafik 2022. Men bland otaliga utställningsytor fullpackade med bussar och ladd-stationer på Stockholmsmässan i Älvsjö fanns också några enstaka, i sammanhanget anonyma, utställare med budskapet att omställningen av kollektivtrafiken kan gå ännu längre.
Deras vision är att artificiell intel-ligens matad med data från exempelvis mobiltelefonmaster, sociala medier och andra källor ska göra kollektivtrafiken inte bara mer effektiv, utan också till en mer skräddarsydd - till och med personlig - upplevelse för resenärerna och de som Dagens Näringsliv har intervjuat hämtar gärna exempel från underhållningsbranschen.
Frågan blir än mer aktuell den dag då artificiell intelligens möjliggör jobbpendling i självkörande bilar. För att kollektivtrafiken ska kunna konkurrera krävs en bättre service, något som AI skulle underlätta.
- Biljettintäkterna kommer att minska och när man måste effektivisera kan AI göra mycket nytta. Samtidigt måste man också hitta resenärerna och då tror jag att kolektivtrafiken måste ta klivet till att planera effektivare men kanske också att bli lite mer personlig och indivi-duell, säger Marcus Weiland, vice vd på IT-företaget Savantic efter att ha deltagit i ett seminarium på mässan.
- Om man tittar på Spotify till exempel finns inte en enda låt som är skriven varken för dig eller mig, men ändå känns det som att det är mitt Spotify för jag får rekommendationer utifrån vad jag brukar lyssna på. Jag tror att kollektivtrafiken måste kunna erbjuda samma sak. Det kommer aldrig att finnas en enda bus som går bara för min skull, men om jag kan få upp de biljetter som är mest intressanta för mig, få upp de reseförslag som passar mig bäst och bytes-och gångtider anpassade efter hur snabb jag är.
Fler datakällor är bättre
För att lyckas krävs det att man med hjälp av AI analyserar en rad datakällor - ju fler desto bättre.
- Det finns många intressanta datakällor, men den som jag tycker är mest intressant är data från teleoperatörerna. Telefonen pingar till olika master och det skapar data som gör att man kan få en ungefärlig uppfattning om var min mobiltelefon befinner sig just nu, säger Weiland.
- Den data som samlas in kan man analysera, men det är ganska svårt för människor. Dels är det brusigt, dels vill man kombinera det med andra datakällor och här kan AI verkligen användas på ett effektivt sätt. Man kan använda AI för att förstå hur folk rör sig och man kan också gå ett steg till och använda AI för att planera hur kollektivtrafiknätverket borde se ut för att fånga upp så många resenärer som möjligt.
Weiland säger att uppgifterna kan besvara frågor som “Vad händer om vi drar in den här hållplatsen?”, “Vad händer om vi lägger den här depån här i stället?” och “Vad skulle hända om vi drog in varannan hållplats?”
Redan i dag finns automatiska räknesystem som visar hur många som använder olika trafikslag och när trängseln är som störst, men Weiland säger att systemet är dyrt samtidigt som det har andra problem.
- Felet med allt det där är att alla de källorna tittar på de resenärer som är i systemet i dag. Kollektivtrafikens mål är ju att marknadsandelen ska växa - då måste man ställa sig frågan hur vill alla resa, inte bara de som redan i dag reser med kollektivtrafik.
Men att använda mobiltelefondata för att optimera tidtabeller och rutter för att locka nya resenärer är bara första steget. Med hjälp av AI går det också att följa vad som händer i sociala medier för att upptäcka eve-nemang med många deltagare och därför automatiskt sätta in extraturer eller längre bussar och tåg.
Passagerare som brukar åka en viss buss vid ett visst klockslag skulle ock-så automatiskt kunna få information om förseningar och alternativa resvägar. Kliver man av för att handla på vägen hem som man brukar göra kan telefonen berät-ta när nästa buss hem går.
Integritet och pandemier är utmaningar
Trots alla tänkbara fördelar finns det en viss skepticism till AI i samhället, bland annat farhågor kring “storebrorssamhället” och integritetskänsliga uppgifter.
Weiland tror dock inte att det finns några stora risker med AI, i alla fall inte i Europa där lagar och regler finns för att skydda den personliga integriteten.
Samtidigt har AI sårbara punkter. Ett tänkbart scenario är att något plötsligt händer som leder till ändrade resemönster, säger Weiland och nämner pandemin som ett exempel.
- AI lär sig av data och så länge historien är en bra bild av hur det kommer att se ut framåt så kommer AI:n att göra något bra.
Pandemin visade dock att situationen snabbt kan förändras, till exempel genom att många arbetade hemifrån och de som fortfarande använde kollektivtrafik spred ut sig för att slippa trängsel.
Då kanske en AI-algoritm kommer att kunna göra fel under en period tills den har samlat in tillräckligt mycket ny data, medan en människa kan förstå att folk undviker trängsel och att man därför behöver sätta in större fordon. Vi kan dra logiska slut-satser, AI kan se ett mönster i data.
AI är ett måste för SL
Men trots AI:s stora potential har kollektivtrafikföretag i Sverige än så länge bara använt tekniken i mycket liten omfattning, till exempel i självkörande bussar i Kista och Bar-karbystaden norr om Stockholm och smarta kameror som upptäcker om någon hamnar på tunnelbanespåret.
I framtiden kommer det att bli helt annorlunda, säger Kristoffer Tamsons, ordförande i branschorganisationen Svensk kollektivtrafik och ordförande för SL.
- Jag tror att kollektivtrafiken i världen står på tröskeln till en motsvarande revolution som industrin gjorde under 1980- och 1990-talen och fortfarande är mitt uppe i när det gäller att automatisera och föra in ny teknik som kommer att förenkla monotona och många gånger dyra arbetsmoment och göra saker effekti-vare och smartare på ett sätt som innebär att vi kommer att få mer och bättre valuta för de pengar som kollektivtrafiken har till sitt förfogande.
- Elektrifiering, automatisering och digitalisering av kollektivtrafiken bedöms vara det stora framtidssteget för hur kollektivtrafiken kommer att utvecklas de kommande decennierna.
För att lyckas krävs att man använder AI, säger Tamsons.
- Kollektivtrafik och AI är som hand i handske, både när det gäller att planera trafiken, men också när det gäller hur och på vilket sätt trafiken kommer att köras dagligdags i framtiden.
- Att våga förändringen, det tror jag är extremt viktigt för framtiden och vågar kollektivtrafiken inte den så kommer kollektivtrafiken tyvärr att bli något som tappar sin lyskraft.
- Stockholm har visat en nyfikenhet att vara lite av en testbädd när det gäller de här frågorna, säger Tamsons.
- Det finns också den typen av uttryck som växer fram runt om i landet, men ska man hitta nåt ställe där det har testats mest och där grogrunden kanske har varit som störst så är det Stockholmsregionen eftersom där finns en kritisk massa av både resenärer, verksamhet och pengar.