Rapport från Riksförbundet M Sverige avslöjar betydande regionala skillnader i riskerna för trafikolyckor och dödsfall. Storstadsområdena i Svealand och Götaland visar låga dödstal i förhållande till befolkningsmängd, medan skogliga områden utmärks av betydligt högre dödsrisker.
Skillnaderna tros främst bero på ojämlikheten i vägstandard och kvalitet.
– Ett sämre vägnät innebär högre risk att omkomma i trafiken. Andra bidragande förklaringar är regionala skillnader i befolkningstäthet, kollektivtrafikutbud och polistäthet. Så vida inte dessa skillnader utjämnas, framstår förbättrad vägkvalitet i länen med högre olycksfrekvens som än viktigare att skapa, säger Tony Gunnarsson, sakkunnig i trafiksäkerhet på Riksförbundet M Sverige.
Enligt rapporten, författad av civilingenjören Johan Granlund på uppdrag av M Sverige, inträffar många olyckor på mindre landsvägar med hastighetsgränser mellan 70 och 90 km/tim, vanligt förekommande i skogliga regioner. Dessa vägar lider ofta av bristande underhåll, felaktiga konstruktioner och avsaknad av mittseparering. Vägar med lägre hastighetsgränser tenderar att ha mer kuperade kurvor och en generellt lägre standard för vägbeläggning och vinterväghållning.
– Individens risk för dödsolyckor är betydligt högre på smala vägar med låg hastighet, än på breda mötesfria vägar med hög hastighet. På de mindre vägarna finns dåligt utformade kurvor, felande skyddsräcken och fler farliga föremål i vägarnas sidoområden, säger Tony Gunnarsson.
Källa: Riksförbundet M