När Nils Holgersson-rapporten nyligen presenterade den samlade prisutvecklingen inom el, fjärrvärme, avfall, avlopp och vatten ges inte stort utrymme till att förklara varför priserna ser ut som de gör. Här kommer en förklaring på vad som påverkar prisutvecklingen på el och fjärrvärme.
– Prisökningarna på fjärrvärme 2024 blev större än vi sett på många år. Priserna har i genomsnitt ökat med 15,5–15,7 procent. Priserna och prisjusteringarna varierar dock mellan näten eftersom förutsättningarna skiljer sig åt. Gemensamt för hela branschen är dock att bränslemarknaderna har förändrats i och med det ryska angreppet på Ukraina och kostnaderna för bränslen har ökat dramatiskt. Det är inte ovanligt med en fördubblad kostnad jämfört med 2022, säger Daniel Lundqvist, ansvarig för marknadsfrågor, fjärrvärme och fjärrkyla på Energiföretagen.
Energimyndigheten redovisade tidigare i höstas sin rapport om utvärderingen av Fjärrvärmenämnden att det är tydligt att prishöjningarna på biobränsle, som står för 66 procent av företagens fjärrvärmeproduktion, ligger över fjärrvärmeprisets ökning, vilket tyder på att fjärrvärmeföretagen på ett generellt plan snarare håller nere sina prishöjningar. Man kan säga att fjärrvärmeföretagen har agerat krockkudde, dels genom att absorbera kostnader själva och fördela höjning på flera år, dels genom att man bara ändrar priset en gång per år.
Omfattande elnätsinvesteringar
Elnätspriserna har enligt Nils Holgersson-rapportens sammanställning ökat med ungefär 5 procent. Elnäten är ett monopol och hur mycket varje enskilt elnätsföretag får höja sina priser bestäms av Energimarknadsinspektionen, som väger in en rad olika parametrar för sina beslut.
– Behovet av elnätsinvesteringar är stort idag och kommer också att vara det framöver. Utbyggda elnät behövs för att möta samhällets ökade elektrifiering som är nödvändig för att Sverige ska nå sina klimatmål. Dessutom krävs reinvesteringar i befintliga nät där anläggningarna börjar nå åldersstrecket och underhållsbehoven är stora. Högre krav på leveranssäkerhet och anslutning av mer förnybar elproduktion är också sådant som kräver stora investeringar i elnäten. När dessa investeringar görs i elnätet medför det oundvikligen ökade kostnader och höjda elnätsavgifter, säger Tomas Malmström, ansvarig för elnätsfrågor på Energiföretagen.
Under perioden 2020-2023 investerade Sveriges elnätsföretag 23 miljarder kronor per år och prognosen är 30 miljarder kronor per år 2024-2027.
Även inflation och kostnadsökningar, som vi sett mycket av inom en mängd olika områden de senaste åren, märks tydligt även inom elnätsbranschen.
Det genomsnittliga elpriset har sjunkit
Nils Holgersson-rapporten lyfter också fram elpriserna, som har sjunkit jämfört med föregående år. Elpriset sätts på en marknad där tillgång och efterfrågan möts. Priset påverkas av en rad olika faktorer och på den nordiska elmarknaden är variationer i nederbörd, vind och temperaturer speciellt viktiga.
– Den genomsnittliga prisnivån har varierat kraftigt med rekordlåga elpriser 2020 och rekordhöga priser 2022/2023, främst i södra Sverige som en följd av Rysslands krig i Ukraina. Sedan dess har det genomsnittliga priset sjunkit tillbaka, men hur elpriset blir framöver går egentligen inte säga så mycket om även om vi nu ser en nedåtgående trend, säger Magnus Thorstensson, elmarknadsanalytiker på Energiföretagen.