Regeringen har tagit till sig Trafikverkets rekommendationer för att påskynda förstärkningen av Malmbanan, även om inga nya finansiella tillskott har tillkännagivits ännu, rapporterar tidningen Norrländska Socialdemokraten.
Enligt Helena Eriksson regional direktör på Trafikverket Norra Regionen är det troligt att mer resurser kommer behövas framöver. Beslutet, som förväntas bli godkänt av regeringen, grundar sig på Trafikverkets långvariga arbete med planering och genomförande av kapacitetshöjande åtgärder längs banan.
Enligt Norrländska Socialdemokraten har det planerade arbetet fram till 2030 redan väckt intresse från aktörer som LKAB, som har uttryckt oro över potentiella störningar i godstrafiken mellan Luleå och Narvik. Regeringen avser att vidta åtgärder för att minska ledtider i alla projekt av strategisk betydelse, inklusive Malmbanan, vilket infrastrukturminister Andreas Carlson har bekräftat.
"Åtgärderna på Malmbanan är finansierade av Trafikverket sedan tidigare, regeringens beslut innebär tidigareläggning enligt det förslag vi lämnat till regeringen. I praktiken betyder det att vårt förslag till offensiv tidplan fått gehör av regeringen, nu behöver vi sätta oss ned tillsammans med näringslivet för att kunna lägga realistiska tidplaner för genomförandet av dessa banarbeten, så att det går att kombinera med den nödvändiga trafikeringen", säger Helena Eriksson till Norrländska Socialdemokraten.
Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana har besökt Kiruna för att möta LKAB:s vd Jan Moström efter en urspårningen i december 2023, för att diskutera ökad samverkan för planering av åtgärder längs järnvägen.
De arbetar också med att ta fram en plan för dubbelspår mellan Luleå och Boden. Nu har de fått i uppdrag att undersöka finansieringsmöjligheterna för detta projekt. Möjligheterna för finansiering kan variera beroende på regeringens beslut och kan inkludera medfinansiering eller förskott från andra parter. Det är oklart om alternativa finansieringsmetoder kan påskynda tidplanen, enligt Eriksson.
Trafikverkets arbete med frågan har redan minskat den beräknade tiden, vilket möjliggör en byggstart år 2029, två år tidigare än planerat.
Helena Eriksson ser att urspårningarna ökar behovet av förbättringar, särskilt med tanke på järnvägens sårbarhet vid avbrott och det ökade transportbehovet av järnmalm via järnvägen. Det kan därmed krävas mer finansiering för Malmbanan framöver, speciellt om godsvolymerna fortsätter att öka.
Under de senaste fem åren har det skett nio urspårningar på Malmbanan. Det har lett till ökat tryck för dubbelspår och effektivare underhållsplanering.
Källa: Norrländska Socialdemokraten