Hur planerar man en ny tunnelbana så att den är helt rätt och fungerar, inte bara idag utan även år 2075? Det är vad de som arbetar med Stockholms nya Gula linjen mellan Älvsjö och Fridhemsplan arbetar intensivt med för närvarande.
– Det är oerhört många olika frågor vi behöver titta på för att säkerställa att det blir så bra som möjligt, innan vi kan börja bygga. Sen är det ju för sent att flytta på stationer. Eller i alla fall både problematiskt och dyrt, säger Kajsa Nilsson.
– Att försöka se in i framtiden är såklart svårt men också väldigt roligt. När vi tolkar kartor och tidiga skisser, utreder och planerar finns möjlighet att använda sin kreativitet. Och så är vi faktiskt med och påverkar hur det blir i framtiden, säger Kajsa Nilsson.
Förutom att skapa bättre resmöjligheter, bra anslutningar till andra trafikslag och tillgängliga stationer för alla, handlar det om att anpassa efter vad som är praktiskt möjligt.
– Många samsas om marken i staden. Det är ett utmanande pussel och vi behöver hela tiden motivera och förklara varför vi väljer som vi gör, fortsätter hon.
Ett val är att använda tunnelborrmaskiner istället för sprängning vid byggandet av spårtunnlarna. En annan övervägning är var arbetsområden och arbetssträckor ska placeras, samt hur bergmassor och transporter ska hanteras.
– Där behöver vi vara pedagogiska och tydligt förklara våra motiv och hur det påverkar allmänheten.
Ett bygge av den här storleken går inte att genomföra utan att påverka människor och miljö. Därför behövs både ett miljötillstånd och en järnvägsplan.
– Förenklat kan man säga att ansökan om miljötillstånd handlar om hur vi vill bygga och vilken miljöpåverkan som då får ske under byggskedet. Järnvägsplanen handlar om var tunnelbanan ska byggas och miljöpåverkan när tunnelbanan är i drift. Vi måste visa att vi kan klara att bygga tunnelbanan med minsta intrång och att vi kan avgränsa negativa konsekvenser under byggskedet, så att vi inte påverkar mer än nödvändigt, säger Kajsa Nilsson.
Många av de som arbetar med den nya Gul linjen till Älvsjö har tidigare erfarenhet från andra pågående tunnelbaneprojekt.
– Vi har väldigt stor nytta av att inte vara först. Det finns erfarenheter från till exempel byggtekniska utmaningar eller hur man hanterar omgivningspåverkan. Den kunskapen underlättar arbetet för oss, säger Kajsa Nilsson.
Samtidigt är Gul linje unik då den planerar att använda tunnelborrmaskin för att skapa spårtunnlarna istället för traditionell borrning och sprängning. Det är viktigt att förstå att arbetssätten inte kan kopieras rakt av, eftersom varje projekt har sina egna specifika förutsättningar och krav.
– Det är det som gör det så roligt att jobba med samhällsbyggande, avslutar Kajsa Nilsson.
Källa: Region Stockholm
