Vattenstämman är tillbaka med både konflikter och ljuspunkter på programmet

Sveriges vattenförsörjning befinner sig i en föränderlig och konfliktfylld värld. Gamla system faller för åldersstrecket och måste ersättas till höga kostnader. Striktare miljölagstiftning införs samtidigt som den ifrågasätts. Och i bakgrunden finns hotet från klimatförändringarna. Vattenstämman 2024 tar upp de målkonflikter som branschen står inför. Men det finns också ljuspunkter.

– I dag finns det ett slags medvetenhet om att man står inför stora utmaningar jämfört med för något tiotal år sedan, säger Dan Löfgren, senior strateg vid Svenskt Vatten som har sammanställt stämmans program.

Av: Anders Carlson

Landets kommuner och dess förtroendevalda lever i en delvis ny tid med hög inflation, höga räntor och stigande arbetslöshet. Samtidigt finns det stora utmaningar i form av gigantiska investeringsbehov, eskalerande klimatförändringar och försämrat säkerhetsläge. Målkonflikterna är många och behovet av prioriteringar större än någonsin.

Hur utmaningarna ser ut och vad branschen och de förtroendevalda kan göra genomsyrar årets program på Vattenstämman.

– Ambitionen har varit ett program med den förtroendevalda fritidspolitikern i va-bolaget, och dennes behov, i fokus, säger Dan Löfgren.

Ni kommer att ta upp ekonomifrågor på Vattenstämman. Vad kommer ni att fokusera på?

– Investeringsfrågorna har ju varit i fokus under ganska många år nu när man börjat inse hur stora behoven är. Det hade vi naturligtvis kunnat fördjupa oss mer i, men i årets program försöker vi välja ett annat perspektiv – det privatekonomiska, säger Dan Löfgren.

Vad innebär det?

– Inte hur många hundratals miljarder som vi måste få ihop de närmaste 40 åren, utan vad en höjning av va-taxan för att kunna underhålla va-anläggningarna kan innebära för hushållsekonomin. Det är ju den sitsen som politiken sitter i. Kan vi höja taxan och samtidigt höja kommunalskatten samtidigt som räntorna stiger och inflationen biter sig fast?

Hur hårt slår va-taxan mot hushållens ekonomi?

– Vi är ju vana vid att priset på vatten har varit så lågt att folk knappast har legat sömnlösa och oroat sig över det. Men det här börjar att ändras. Det finns en skrivning om att vattnet ska vara ”affordable”, och det har man definierat som 5 procent av den disponibla inkomsten. Och det finns nu kommuner i Sverige där en förhållandevis lågavlönad person börjar närma sig den gränsen.

Ni tar också upp några målkonflikter som berör det förändrade säkerhetsläget. Vilka kan det vara?

– Det satsas nu mer resurser på Sveriges försvar.

Men det som kanske inte har kommit till allmänhetens kännedom är försvarsmaktens önskemål om att i praktiken slippa en del miljöprövning av sin övningsverksamhet. Alltså försvarets behov av att öva ska då övertrumfa hänsyn till miljön. Det är ju en väldigt tydlig konflikt. Och där kan vi tycka att politiken måste sätta ner foten.

Finns det någon specifik målkonflikt inom miljöområdet som som är särskilt aktuell just nu?

Ja, PFAS. Det är ju fantastiska ämnen med egenskaper som man kan ha stor nytta och glädje av, å ena sidan. Och å andra sidan är det ju inte kul att få i sig det där i livsmedel eller i dricksvattnet.

Men här finns striktare regelverk på gång. Räcker det?

Det har ju å ena sidan tagits fram förslag om gruppförbud i stället för att man försöker hantera PFAS-ämnena ett och ett styckevis (ett gruppförbud mot användande av PFAS lämnade in till EU:s kemikaliemyndighet Echa i januari 2023).
Men nu märker vi att ju närmare gruppförbudet kommer, desto högre blir tonläget från motståndarna inom industrin, som hävdar att man ska ha generösare undantag, eller inte så strikt tillämpning, eller långa genomförandeperioder.

Ni tar också upp hur klimatförändringarna påverkar vattenförsörjningen på stämman. Hur ser målkonflikten ut där?

– Hela klimatanpassningsfrågan sönderfaller  egentligen i två delar. Det ena är de faktiska klimatförändringarna som gör att vi kommer att få ändrade nederbördsmönster med häftigare skyfall.

Det andra är otydligheten när det gäller ansvaret. Vem har mandat att bestämma över vem? Det är här VA-organisationerna har blivit sittandes med svarte petter. För det är alltid hos dem andra aktörer vill lägga ansvaret. Alltså att va-organisationen inte har skött underhållet Men uppdraget ligger ju inte där. VA-organisationernas uppdrag är inte att förebygga skyfall och översvämningar i bebyggd miljö, och då är frågan: Vem bär ansvaret? Och vem ska finansiera det här?, säger Dan Löfgren.

FAKTA: Vattenstämman 2024.
Vattenstämman är VA-branschens största konferens och brukar samla 500–700 deltagare. Den äger i år rum den 13–15 maj på Elite Park Avenue Hotel i Göteborg. Den arrangeras av Svenskt Vatten tillsammans med Kungsbacka, Mölndal och Härryda kommuner. Vattenstämman hålls även som digital konferens med en enklare streaming av programmet.