En ny undersökning från Svenskt Vatten visar att majoriteten av landets kommuner i framtiden kan få stora problem med dricksvattenförsörjningen. Under nuvarande förutsättningar kan renoveringar och uppgraderingar nationellt ta upp till 200 år.
Av: Anders Carlsson
Det kan ta Sveriges kommuner 200 år att göra samtliga nödvändiga renoveringar och uppgraderingar för att trygga dricksvattenförsörjningen. Det varnar branchorganisationen Svenskt Vatten för i sin nya driftundersökning. Sveriges kommuner riskerar att få stora problem med dricksvattenförsörjningen i framtiden om inte förutsättningarna ändras.
- Om VA-organisationerna inte får bättre förutsättningar att renovera och uppgradera vatteninfrastrukturen skickas en allt saftigare nota till framtiden och vi kan få dras med läckage, kapacitetsbrist och föroreningar i vatten. Det kommer innebära stora samhällskostnader, säger Pär Dalhielm.
En förklaring till den långsamma förnyelsetakten är att bara var tredje kommun har en plan för hur de långsiktigt ska finansiera nödvändiga renoveringar i sin vatteninfrastruktur. Detta trots att vardagsliv, välfärd och näringsliv är helt beroende av rent dricksvatten och välfungerande avloppsrening.
- Vi ser akuta problem, men det politiska ledarskapet är svagt. Det är lätt att se snabba vinster i att skjuta på underhåll eller bygga nya spännande projekt snarare än att förvalta och ta hand om det vi redan har. Långsiktiga planer för underhåll och investering krävs om vi ska undvika kapitalförstöring och ökade driftstörningar. Här behöver politiken ta ledartröjan och säkerställa att VA-organisationerna har personella och ekonomiska resurser. Vi måste ta rätt beslut för klimat och framtida generationer, säger Pär Dalhielm.
Svenskt Vatten har tidigare pekat på finansieringen av vatteninfrastrukturen som den största utmaningen för att trygga dricksvattenförsörjningen. Nu vill man att regeringen tillsätter en utredning.
- Först och främst behöver kommunerna ta fram en underhålls- och investeringsplan för hur de ska trygga kommunens vattenförsörjning. Men på nationell nivå behöver regeringen utreda hur staten och kommunerna ska finansiera vatteninfrastrukturen i hela landet. Här krävs ett starkare samarbete och ett tydligare politiskt ledarskap på alla nivåer. Att vår vatteninfrastruktur står inför stora utmaningar kan inte längre vara en nyhet för politiken, avslutar Pär Dalhielm.