Självständig övervakning av landningsbanor och utökade övervakningsalternativ för fordon och drönare på flygplatser har blivit möjliga tack vare ett forskningsprojekt vid Mittuniversitetet.
Under tre år har projektet gjort betydande framsteg mot att utveckla säkra och ekonomiskt hållbara lösningar för framtidens flygplatser.
– Vi har haft mycket starka samarbetspartners som bidragit till ny kunskap och förutom de resultat som vi nått har vi tillsammans också identifierat flera nya forskningsutmaningar, säger Benny Thörnberg, docent vid Mittuniversitetet.
Inom ramen för projektet har en autonom fyrhjuling utvecklats för att mäta ytan på flygplatsens landningsbanor. Det använda mätsystemet kombinerar laser- och kamerateknik och har vidareutvecklats av projektets företagspartner Klimator, skräddarsytt för flygplatsens specifika förhållanden och krav. Framstegen inom autonom teknik för att mäta friktionen på landningsbanor är avgörande för flygsäkerheten och representerar en betydande framgång inom projektet.
– Den nya tekniken kan mäta över en större yta, i stället för endast en mätpunkt på landningsbanan. Systemet kan också avgöra om ytan är torr eller blöt, består av snö, slask eller is, vilket kan vara väldigt svårt att upptäcka med blotta ögat. Tillsammans med information om ytans friktion ger tekniken ett viktigt beslutsunderlag för flygplatsens personal, säger Torbjörn Gustavsson, chef för forskning och utveckling på företaget Klimator.
Projektet har också utvidgat säkerhetssystemet DRIWS så att flygledare som befinner sig på annan ort kan ta del av den information som systemet ger.
– Det här systemet fungerar som ett osynligt stängsel kring landningsbanan där alla uppkopplade fordon begär tillstånd för att beträda banan och ett larm utlöses vid felaktig överträdelse. Det gör att flygledarna kan se vilka fordon som befinner sig på landningsbanan även vid exempelvis tjock dimma och extremt dålig sikt, berättar Erik Bäckman, ansvarig för det fjärrstyrda flygledningstornet i Sundsvall.
Den ökande mängden drönare har skapat nya utmaningar för flygplatserna. Därför har systemet också anpassats för drönarpositionering, vilket är värdefullt vid räddningsinsatser och för att säkerställa att drönare kan starta och landa på flygplatser utan att störa flygtrafiken.
– Att med hjälp av drönarteknik snabbt få en överblick av en olycksplats ger värdefull information för att räddningstjänsten ska kunna planera insatsen effektivt, spara tid, rädda liv och minska konsekvenserna, säger Anders Lundin, produktionsplanerare på Region Västernorrland.
Mittuniversitetets forskare har identifierat nya forskningsutmaningar, inklusive att undersöka hur kameratekniken kan utvecklas för att mäta kemikaliemängden på landningsbanan för halkbekämpning.
– Vi vill också undersöka om det är möjligt att göra lasermätningar på längre avstånd, till exempel från en drönare, och hur olika väder påverkar mätmetoden. Vi startar också ett nytt projekt där vi ska forska kring sensorteknologi för att mäta mängden kemikalier på landningsbanor, säger Benny Thörnberg, forskare vid Mittuniversitetet.
I projektet samarbetade Mittuniversitetet med Örnsköldsviks Airport, Klimator, Saab, Luleå Tekniska Universitet, Combitech, RISE, Luftfartsverket, Örnsköldsviks kommun och Region Västernorrland. Projektet finansierades med stöd av Vinnova.
Källa: Mittuniversitetet