Ny statistik visar att varje år reduceras våtmarkens område på grund av exploatering för vägar och byggnader, främst på torvmarker. Historiskt sett har våtmarker minskat genom utdikningar eller naturlig tillväxt, men nu visar Statistiska centralbyrån att varje år påverkar exploatering den totala ytan med våtmarker.
Hittills har cirka 30 kvadratkilometer våtmark och 180 kvadratkilometer torvmark använts till infrastruktur över hela landet.
Byggande av infrastruktur på torvmarker, med avvattning som följd, leder till ökade utsläpp av växthusgaser. Trots statliga medel för att återväta utdikade torvmarker, fortsätter exploateringen att påverka torvmarken varje år. Under 2021 och 2022 exploaterade Sverige i genomsnitt 1,6 respektive 1,8 kvadratkilometer torvmark årligen.
– Exploateringen som sker varje år får betydande konsekvenser. Speciellt oroande är siffrorna över exploateringens påverkan på omkringliggande torvmark eftersom den motsvarar ytan som Sverige årligen återväter, förklarar Matti Ermold, handläggare på Naturvårdsverket.
Sverige återställer årligen cirka 10 kvadratkilometer torvmark. De senaste siffrorna visar att exploatering påverkade omkringliggande mark motsvarande 9 kvadratkilometer torvmark under 2021 och 11 kvadratkilometer under 2022. Beräkningen av påverkan på omkringliggande mark är viktig då infrastrukturprojekt ofta innefattar grävning av diken, vilket avvattnar omgivande mark och påverkar dess naturliga vattenbalans.
– Historiskt sett har dikning varit det största hotet mot torvmarker, men framöver kan exploatering vara ett allt större problem. Det är därför viktigt för oss på Naturvårdsverket att följa trenden. Det kommer att finnas en fortsatt efterfrågan på marken, speciellt i södra och mellersta Sverige där vi också behöver återskapa fler våtmarker för att klara flera miljö- och klimatutmaningar, betonar Helena Öberg, handläggare på Naturvårdsverket.
Statistiska centralbyrån, på uppdrag av Naturvårdsverket, har genomfört analyser under tre år och kommer att publicera data under samma tidsperiod. Statistiken omfattar både direkt och indirekt påverkan av exploatering samt detaljer om längden på nya vägar och järnvägar som byggts på våtmarker och torvmarker.
Källa: Naturvårdsverket