Tunneldröm stoppas – inget miljögodkännande för järnvägstunneln Tallinn-Helsingfors

Estlands Högsta domstol har klargjort att projekt som kräver nationell planering inte har rätt att begära en miljökonsekvensbeskrivning innan de ansöker om bygglov. Foto: Finest Bay Area Development Estonia

Efter en lång juridisk strid har Estlands högsta domstol nekat Finest Bay Area Development Estonia rätten att begära en miljökonsekvensbeskrivning för den planerade järnvägstunneln mellan Tallinn och Helsingfors. Beslutet markerar ett preliminärt slut på företagets försök att påbörja det omfattande projektet.

Finest Bay Area Development Estonia, ledd av entreprenören Peter Vesterbacka, har kämpat för att genomföra en miljökonsekvensbeskrivning som en del av förberedelserna för att bygga tunneln.

Domstolsbeslut

Högsta domstolen har dock klargjort att projekt som kräver nationell planering inte har rätt att begära en miljökonsekvensbeskrivning innan de ansöker om bygglov.

Trots att miljökonsekvensbeskrivningar vanligtvis genomförs under tillståndsprövningen, tillåter lagstiftningen att sådana studier utförs i förväg för att samla nödvändig information för tillståndsansökan. Men domstolen fastslog att en miljökonsekvensbeskrivning inte initieras om den planerade verksamheten klart inte är genomförbar.

Planering utan miljöprövning

Högsta domstolens beslut baserades på att de estniska myndigheterna avvisat initieringen av en miljökonsekvensbeskrivning med motiveringen att utarbetandet av en specifik nationell plan krävs innan någon bygglovansökan kan göras – en process som ännu inte inletts. Domstolen höll med om att det är för tidigt att genomföra en miljökonsekvensbeskrivning innan bygglovsansökan.

Vikten av strategiskt beslutsfattande

Domstolen underströk också vikten av att beslut om byggnation och platsval för objekt av betydande offentligt intresse görs på strategisk nivå i ett myndighetsledd och förvaltat förfarande. Att miljökonsekvensbeskrivning redan initierats i Finland gav inte rätt att kräva detsamma i Estland. Domstolen betonade att internationell rätt inte pålägger staten en sådan skyldighet.

Avslag på överklagan

Estlands högsta domstol upphävde distriktsdomstolens beslut som gynnade byggherren och bekräftade det tidigare beslutet från förvaltningsdomstolen som avslog överklagandet. Detta markerar ett betydande hinder i vägen mot realiseringen av den ambitiösa tunneln mellan Estland och Finland, vilket skulle ha varit ett stort steg mot regional integration och miljövänlig transport.

Källa: LOk-report