På seminariet "Konkurrens på spåren – utmaningar och erfarenheter av järnvägens avreglering", anordnat av Svenskt Näringsliv, diskuterades erfarenheter och framtida utmaningar med järnvägens avreglering, rapporterar Svenskt Näringsliv på sin hemsida.
Gunnar Alexandersson, forskare och tidigare statlig utredare, konstaterade att avregleringen har haft positiva effekter.
– De senaste 10–15 åren har en stark trafikutveckling på en ansträngd infrastruktur skett. Ett större fokus på effektiviseringar som resulterat i prissänkningar och bättre punktlighet. Utvecklingen har ’triggat’ aktörer som SJ och Trafikverket att bli bättre, sa han.
– Man ska komma ihåg att 1988, när jag var ställföreträdande vd för SJ, så var bolaget konkursmässigt. Vi gick back med 100-tals miljoner kronor varje år och trafiksiffrorna pekade nedåt. Vi brukade skämta om att sista man låser dörren, sa Gunnar Malm, som var generaldirektör på Trafikverket åren 2010–2015.
MTR Express rullade in
Vid den tiden hade det svenska folkets förtroende för SJ sjunkit lågt, skriver Svenskt Näringsliv. Detta öppnade upp möjligheter för Johan Söör, som tidigare arbetade på det Hongkongbaserade företaget MTR, att se potential på den svenska järnvägsmarknaden. MTR Express började rulla mellan Stockholm och Göteborg våren 2015, med fokus på den lönsamma sträckan som tidigare dominerades av SJ.
– Vår företagskultur var att hela tiden utmana och tänka nytt och vi hade möjligheten att skapa en ny kultur från början. Lokförarna förväntades till exempel att både kunna sälja kaffe och köra tåg. Vi satsade på design och personalen hade snygga kläder, sa Johan Söör.
En utmaning var den starka kopplingen mellan SJ och dåvarande Trafikverket, vilket påverkade fördelningen av tåglägen, enligt Johan Söör.
– Vi ansåg att tåglägen inte delades ut på lika villkor och att SJ gynnades i den fördelningen.
Det var även utmanande att vara långsiktig eftersom Trafikverket bara fördelade avgångstiderna ett år i taget.
– Som tågoperatör kunde man inte vara säker på hur mycket tågen skulle kunna få köra samtidigt som vi stod med investeringar i nya tåg för 100-tals miljontals kronor.
Trafikverket fick kritik
Trafikverket fick kritik på seminariet, särskilt för att de inte var helt förberedda på de stora förändringar som kom med avregleringen.
– Det fanns inte någon medveten förhållning om att försvåra eller förhindra för MTR. Det var snarare nya processer för alla inblandade parter.
– Det är lätt att kritisera fördelningen av tåglägen om det finns gott om tåglägen. Men problemet är att det är fullt på västra- och södra stambanan. Det finns inga tåglägen, fortsatte han.
En tuff marknad
Pierre Sandberg, från Tågföretagen, noterade under panelsamtalet att det finns hög efterfrågan på tågföretagens tjänster, men att marknaden är utmanande.
– Det är bra att vi har startat en avreglering men vi är inte färdiga med avregleringsresan. Vi anser och har goda belägg för att det råder obalans i affärsrelationen mellan Trafikverket och tågföretagen.
Ett problem är att Trafikverket har en monopolställning, anser Sandberg.
– Det är inte ett vanligt förhållande mellan kund och leverantör där om leverantören underpresterar så har kunden rätt till gottgörelse. När det bara finns en leverantör då måste avtalssituationen vara skälig.
Dålig kapacitet stoppar avreglering
Efter över tio år sedan avregleringen, hindrar bristande kapacitet konkurrensen. På de mest trafikerade sträckorna i Sverige, särskilt Stockholm-Göteborg, konkurrerar endast två tågföretag. Seminariets moderator, Nils Paul från Svenskt Näringsliv, frågade politikens representanter om förutsättningarna för konkurrens på spåren och vad som krävs för att öka trafiken.
– Frågan är vad behöver vi göra för att kunna få en ännu bättre marknadssituation och det är ju faktiskt att ha ett högt kapacitetssystem. Det finns både en del mindre åtgärder som kan göras som digitalisering och de system som behövs på plats men vi behöver också bygga mer räls.
Visst är konkurrens bra, uppgav Gunilla Svantorp, men påpekade att det är viktigt att inte glömma samhällsperspektivet.
– Den sträcka som jag brukar resa mellan Oslo och Stockholm tar för lång tid och skulle inte vara affärsmässig. Så är det på flera sträckor. Alla kan inte vara lönsamma, sa hon.
– Det får inte bli som med apoteksreformen som tömt glesbygden på apotek. Vi måste ha möjlighet att ta tåget över hela vårt land så att vi kan bo och leva i hela landet, fortsatte hon.
Under frågestunden ifrågasatte SJ:s vd Monica Lingegård vem som egentligen har det yttersta ansvaret för att den svenska resenären kan lita på tåget. Politikerna var ense om att ansvaret för infrastrukturen ligger på staten, men att företag som SJ också har ett ansvar för hur de behandlar sina resenärer.
Källa: Svenskt Näringsliv