Det saknas årligen 150 miljarder kronor i investeringar till bostäder och infrastruktur enligt en ny rapport från Byggnads och SSU, som har analyserat underskottet i investeringar inom bostadsbyggande, avlopp, elnät samt väg- och järnvägsnät.
Lars Hildingsson, tillförordnad förbundsordförande för Byggnads, säger:
- Det går knappt en dag utan att vi hör om eftersatta vägar, inställda tåg eller elnät som arbetar på bristningsgränsen. Investerings- och underhållsskulden kan inte längre skjutas på framtiden. Sveriges låga statsskuld sätter oss i ett gyllene läge att bygga upp landet och investera i framtiden. Politiken måste gå fram med en ny offensiv politik för att få Sverige att fungera igen.
Här är de områden där investeringarna måste öka för att möta behoven:
-
Bostäder: Investeringarna behöver öka med 117 miljarder kronor. Prognosen för 2024 visar att investeringarna i nybyggnation landar på cirka 88 miljarder, vilket är långt under Boverkets beräkningar för att täcka behovet av nya bostäder. Staten ska dock inte stå för hela investeringen; subventioner och kreditgarantier kan stimulera byggandet.
-
Väg- och järnvägsnät: Investeringarna behöver öka med 10 miljarder kronor per år. Underhållsskulden för det svenska väg- och järnvägsnätet har vuxit och uppgår nu till 77,5 miljarder kronor.
-
Vatten och avlopp: Investeringarna behöver öka med 10 miljarder kronor per år. Enligt branschorganisationen Svenskt Vatten är bristerna akuta. Det skulle ta 200 år att byta ut alla gamla vattenledningar i Sverige om nuvarande takt bibehålls.
-
Elnät: Investeringarna behöver öka med 12 miljarder kronor årligen. En rapport från elnätsbolaget Ellevio indikerar att utbyggnad och underhåll av elnätet kräver investeringar på mellan 890–945 miljarder kronor fram till 2045.
Rapporten framhäver att dessa investeringar inte bara är nödvändiga för att upprätthålla den förväntade standarden, utan även skulle skapa tusentals nya arbetstillfällen och främja innovation och den gröna nyindustrialiseringen.
För att sätta siffrorna i perspektiv kan man notera att en återgång till skattenivåerna från 2017 skulle öka statens intäkter med 160 miljarder kronor. Jämfört med kostnaden för jobbskatteavdraget i årets budget, som uppgår till 180 miljarder, framstår investeringarna som genomförbara. Sveriges historiskt låga statsskuld ger dessutom stora möjligheter till lånefinansiering.
– Det här är investeringar som måste göras för att Sverige ska fungera så som medborgarna förväntar sig. Våra politiker är stolta över den låga statsskulden, men blundar för samhällsskulden som de byggt upp istället, säger Lars Hildingsson, tillförordnad förbundsordförande Byggnads.