12 nya förbindelser aktuella för utbyggd tunnelbana i framtiden

Utbyggnaden av Stockholms tunnelbana pågår för fullt. Men planerna på utbyggnad sträcker sig längre än gula linjen till Älvsjö där spaden ska sättas i marken 2025. Region Stockholm har pekat ut 12 områden där det finns ett stort behov av ny spårtrafik. Stockholms Handelskammare, som länge har varit engagerad i en utbyggnad av tunnelbanenätet, har tagit del av förslaget.

Av: Anders Carlsson

– Det är en bra början, säger David Stenergard

Näringspolitisk expert vid Handelskammaren.

Region Stockholms trafikförvaltning och förvaltning för utbyggd tunnelbana har på uppdrag av regionfullmäktige gjort en analys av var framtidens tunnelbane- och spårutbyggnad kan ske.

Efter att ha analyserat potentiellt resandeunderlag har tolv behov identifierats. – Det här är en tidig utredning som bygger på det vi vet i dag om till exempel planer på bostadsbyggande och trafiksituationen. Än så länge har vi inte tagit ställning till om det är tunnelbana eller spårväg som är det bästa alternativet, säger Jörgen Altin, senior projektledare på nya tunnelbanan.

De 12 områden som kan få tunnelbana är:

• Bromma flygfält och närliggande områden

• Tyresö och närliggande områden.

• Norra Djurgårdsstaden.

• Norra innerstaden: Tvärresande.

• Söderort till och från Nacka.

• Västerort till och från Solna, Sundbyberg och Sollentuna.

• Rutterna för SL:s stombusslinjer 4, 5 och 6.

• Sickla och Djurgårdsstaden: Ny förbindelse

• Sköndal till och från City.

• Skärholmen, Norsborg, Alby, Kungens kurva och Norra Botkyrka: Förbindelse in mot Stockholms City.

• Botkyrka, Flemingsberg, Högdalen: Högre kapacitet i stråket.

• Nordostsektorn till och från Kista, Solna och Sundbyberg.

Förslaget har lämnats över till politikerna, och den punkt som hittills väckt reaktioner är om tunnelbanan ska byggas ut till Bromma Flygfält. Förutsättningen är

att flyget först avvecklas och att en ny stadsdel byggs med upp till 30 000 bostäder byggs på flygfältet. En fråga som drivs av den rödgröna majoriteten i Stockholm stad. Samtidigt betecknar den borgerliga regeringen Bromma flygplats som oerhört viktig och vill satsa på elflyg där.

Oppositionsregionrådet Kristoffer Tamsons (M) var skeptisk till tunnelbaneförslaget utifrån ett bostadsargument.

– Jag kan bara se att regeringen pekar ut Bromma flygplats som en oerhört viktig flygplats. Inte minst utifrån tillgänglighet och säkerhetshänseende, och regeringen ser inte framför sig att Bromma flygplats ska avvecklas, sa han till lokaltidningen Mitt i.

Stockholms Handelskammare var redan 2017 ute med ett eget förslag till tunnelbaneutbyggnad kallat ”Tunnelbana 3.0” där man förespråkade en omfattande utbyggnad. David Stenergard

Näringspolitisk expert vid Handelskammaren, ser gärna mer tunnelbana än vad som nu föreslås av Region Stockholm.

Anser ni att Region Stockholms förslag är tillräckligt omfattande för att lösa de nuvarande kapacitetsproblemen i kollektivtrafiken?

– Det är en bra början. I vårt förslag från 2017 togs utgångspunkten i att Stockholm behöver fler bostäder. Och det är så klart bra och rimligt. Däremot ser vi i dag andra problem med bostadsmarknaden och byggandet som inte skulle lösas genom en utbyggnad av tunnelbanan, säger, David Stenergard.

Vilka brister anser ni att det nuvarande tunnelbanesystemet har?

– Den stora bristen är att det är dåligt med tvärförbindelser. Stockholms kollektivtrafiksystem rankas som bland världens bästa men det finns få tvärförbindelser vilket gör det svårt att pendla om man inte först tar sig in till city. Sedan är det också sårbart och det är under tidsperioder också överfullt. Men överlag fungerar det bra vilket inte minst de internationella rankingarna visar.

Handelskammaren har lagt en vision med 22 nya tunnelbanestationer (se illustration) utöver de som nu byggs eller planeras. Hur förbättras pendlingen med Handelskammarens förslag?

– Genom att fler tvärförbindelser tillförs och att systemet byggs ut med fler stationer och fler linjer. Det skapar en helt annan dynamik i pendlingen. Rapporten lanserades 2017 och det har runnit en hel del vatten under broarna sedan dess. Den ska ses som ett visionärt förslag där man tar utgångspunkten i att det redan nu är dags att tänka på nästa steg. Vad vill vi att Stockholm ska bli i framtiden.

Vilka anser ni vara de viktigaste anledningarna att bygga ut tunnelbanenätet kraftigt?

Det skapar en större arbetsmarknadsregion vilket driver tillväxt. Det gör det också möjligt att exploatera mer mark för bostadsbyggande. Det är viktigt att också ha en plan för vad man vill göra när nuvarande projekt står klara. En stad blir aldrig färdig.

Ger tunnelbaneutbyggnad mervärden utöver bättre kollektivtrafik?

Ja, framförallt på bostadssidan men den gör ju också att vi kan minska biltrafiken och därmed skapa en hållbar och klimatsmart stad.

Finns det någon del av Stockholmsregionen där det är särskilt akut att bygga ut spårtrafiken om man måste prioritera?

– Vi tycker framförallt att möjligheten till tvärförbindelser skulle skapa stor nytta och dessutom större redundans i systemet. Det är inte nödvändigt att det är spårbundet men kan vi göra Stockholm rundare är det en stor fördel.

Har Stockholms Handelskammare någon synpunkt på om utbyggnaden av ny kollektivtrafik sker i form av spårväg, tunnelbana, eller lokaltåg (Roslagsbanan, Saltsjöbanan etc)?

Nej, vi tycker att alla spårslag har poänger men tunnelbana och lokaltåg är effektivare än stadsintegrerad spårvagnstrafik.

Hur ser Handelskammaren generellt på utfallet av Sverigeförhandlingen för Stockholms del?

Det var ett bra utfall men vi beklagar kraftigt att Österleden lyftes ut ur förhandlingarna på grund av att staden drog sig ur. Vi tror det hade varit mycket bra för Stockholm om en ringled hade varit på plats när Förbifarten är klar. (Österleden är en föreslagen trafikled för bilar mellan Nacka och nordöstra Stockholms stad som gör att Stockholm får en komplett ringled. reds. anm.)

Handelskammaren prognostiserar en kraftig ökning av befolkningen i Stockholmsregionen. Räcker en utbyggd tunnelbana för att klara dess resebehov, eller behövs det fler satsningar på infrastruktur?

Sedan 2017 har ju mycket hänt ska sägas. Kollektivtrafik och bostäder ska samplaneras och möjliggör ju en ökad befolkning. Däremot behövs inte bara spårbunden trafik utan även buss kan vara aktuellt för att skapa bra resmöjligheter.

Är det realistiskt att göra stora investeringar i Stockholms kollektivtrafik, utöver de som nu redan görs via Sverigeförhandlingen, när behoven att rusta upp väg- och järnvägsinfrastruktur i hela landet är gigantiska?

Infrastrukturinvesteringar ska göras där den samhällsekonomiska kalkylen motiverar det. Det finns absolut sådana objekt i Stockholm men det är inte realistiskt att det genom anslagsfinansiering kommer ske några större investeringar i närtid även om vi naturligtvis kommer kämpa för det. Antingen måste staten tillskjuta mer pengar än vad som är sannolikt eller så måste man hitta annan typ av finansiering. Behoven i Sverige är stora och framför allt bristande underhåll kommer äta upp mycket av det utrymmet som finns. Men Stockholm får inte sluta utvecklas när Slussen, tunnelbanan och förbifarten är klar. Politiken måste ha en idé om vad som är nästa steg. Det är mycket bra att Region Stockholm ändå funderar i de banorna och börjar jobba på det. Vi kommer definitivt fortsätta i de tankarna, säger David Stenergard.