Kameror på lok kan reducera stopptiden efter påkörningsolyckor med 800 timmar om året

För en lokförare kan det vara mycket svårt att hinna uppfatta vad som förorsakat en påkörning. FOTO: Skånetrafiken

Påkörningar orsakar långa stopp i tågtrafiken. Ett försök med kameror på loken ska undersöka om det går att minska stopptiderna genom att identifiera vad som körts på. Försöket kommer att ske i Trafikverkets regi i samarbete med Skånetrafiken. Målet är att starten ska ske i sommar och sedan pågå ett år.

Av: Anders Carlsson

Påkörningar förekommer regelbundet inom tågtrafiken. De överlägset flesta är viltolyckor men tragiska personpåkörningar förekommer dessvärre också. Oavsett orsak innebär påkörningarna långa stopp i tågtrafiken.

För en lokförare kan det vara mycket svårt att hinna uppfatta vad som förorsakat en påkörning. Men en kamera som filmar händelseförloppet och skickar informationen till en granskningsenhet skulle kunna vara ett avgörande stöd när beslut fattas om hur man ska gå tillväga efter en olycka. Vid en viltolycka kan tåget normalt fortsätta efter ett kortare uppehåll, vilket inte är fallet vid en personpåkörning.

Under våren 2023 genomfördes inledande tekniska tester med kameror på lok på ett fordonsätt från Skånetrafiken. De inledande testerna var framför allt av teknisk karaktär. Olika kameror utprövades. Man testade också deras placering i lokförarhytten, hur olika vädertyper påverkade filmandet, samt att filma vid olika tider på dygnet.

b
Ett försök med kameror på lok för att identifiera orsaken till påkörningsolyckor kommer att ske i Trafikverkets regi i samarbete med Skånetrafiken. Målet är att starten ska ske i sommar och sedan pågå ett år.
FOTO: Skånetrafiken

Det är Tillsammans för Tåg i tid (TTT) och Järnvägsbranschens Samverkansforum (JBS) som ansvarat för försöket. (TTT, är ett samarbete mellan järnvägsbranschens aktörer inom ramen för JBS).

Försöket har visat att det inte fungerar med en standard videokamera på loket. Framför allt i gryning och skymning behövs i stället någon form av värmekamera för att detektera olyckans händelseförlopp.

Ett försök med kameror på lok i större skala är nu planerat att genomföras under ett år i Trafikverkets regi. Kamerorna kommer då att monteras på några av Skånetrafikens lok. Om allt faller på plats blir starten i sommar.

Kan ge en besparing på 320 miljoner kronor

En samhällsekonomisk analys som genomförts av JBS visar stora potentiella nyttor med kameror på lok. Men om satsningen ska kunna genomföras finns ett behov av omfattande investeringar över en tioårsperiod. Enligt JBS analys, som bygger på antaganden och som enligt rapporten ”bör tas med en viss försiktighet”, kan antalet stillastående timmar på grund av påkörningar minskas med cirka 800 timmar, vilket kan motsvara en besparing på uppskattningsvis 320 miljoner kronor. I summan ingår både kostnader för förseningar och kostnader för utryckningar av räddningstjänst och ambulans till olycksplatserna.

Filmerna från loken kan också tillföra värden som är svårare att sätta en summa på: En ökad sannolikhet att rädda liv, och en möjlighet att använda filmmaterial i andra syften, exempelvis för att identifiera behov av underhålls- och säkerhetsåtgärder och en förbättrad arbetsmiljö för lokförarna.

På kostnadssidan uppskattar JBS att kamerautrustning, GPS, antenner, it-system med mera uppgår till 379 miljoner kronor om 1000 lok ingår i satsningen.

Eftersom granskning i realtid av filmer som visar eventuella påkörningar är en uppgift som inte finns i dag är den inte heller reglerad. De dokument och regelverk som JBS granskat ger inte tillräckligt stöd för att avgöra vilken aktör som bär ansvaret för granskning av film och bedömning av utfall.

b
 Varje personpåkörningsolycka kräver en stor utryckning av räddningstjänsten vilket leder till långa stopptider. Om det kan fastslås att påkörningen gäller vilt kan tåget fortsätta efter ett kortare stopp.
FOTO: Räddningstjänsten Storgöteborg

I många fall har infrastrukturförvaltaren och järnvägsföretagen ett gemensamt ansvar att hantera olyckor och tillbud till olyckor. Därför föreslår JBS ett samarbete mellan branschens och Trafikverkets juridiska enheter för att ta fram ett mer omfattande underlag, som respektive organisations huvudansvariga får ta ställning till.

Baserat på samtal och en genomgång av befintliga krav hos andra organisationer finns i JBS rapport en kravlista som tagits fram för den filmgranskande rollen.

Några exempel ur kravlistan:

• Arbetsplatsen för granskning ska vara undanskymd.

• Det ska vara möjligt att snabbt komma till det avsnitt i filmen som avser själva påkörningen.

• Samtliga medarbetare ska utbildas inom stress, kris och krisreaktioner.

• Efter varje granskning ska medarbetaren tas ur funktion och ett avlastningssamtal ska genomföras.

I dagsläget finns sannolikt ingen teknik på marknaden som möjliggör en säker bedömning vid samtliga misstänkta påkörningar. I sin rapport har JBS ställt upp en hypotes att man som bäst kommer att kunna bedöma 80–85 procent av de misstänkta

påkörningarnas utfall med säkerhet. Detta med en kombination av traditionell kamerateknik och värmekamera.

b
 De överlägset flesta påkörningsolyckor på järnväg sker med vilt.
FOTO: Pressbild/If