Dyrare droppar: Kommunernas växande vattenkostnader på historiskt höga nivåer

I kommunen med högst VA-taxa betalar ett genomsnittligt hushåll fem gånger så mycket som i kommunen med lägst avgift. Foto: catt liu/unsplash

Ny rapport från Kommuninvest visar hur ökade lån och stigande räntor pressar kommunernas VA-ekonomi.

Kommuninvests rapport "Dyrare droppar" belyser de ekonomiska utmaningarna inom kommunalt vatten och avlopp (VA). Avgifterna höjdes kraftigt 2023 och 2024 på grund av inflation, stigande räntor och högre elpriser. Många kommuner höjde sina avgifter med över tio procent.

Enligt branschorganisationen Svenskt Vatten krävs årliga investeringar på 31 miljarder kronor för att uppgradera gamla anläggningar och möta nya krav. Idag saknas omkring tio miljarder kronor årligen för framtida VA-investeringar.

Rapporten analyserar kommunernas VA-verksamheter ur ett finansiellt perspektiv, med fokus på skuldsättning och räntekänslighet. I den dyraste kommunen betalar hushållen fem gånger mer än i den billigaste. För fem år sedan var skillnaden närmare fyra gånger.

"Ränteutvecklingen påverkar både räntekostnader och framtida investeringskostnader. Begränsade möjligheter för kommuner att bygga upp kapital gör att de tvingas lånefinansiera investeringar", säger Viktor Johansson, analytiker på Kommuninvest.

Låg självfinansieringgrad och ökad räntekänslighet

Mellan 2018 och 2022 investerade VA-verksamheterna nästan 100 miljarder kronor, vilket har lett till en snabb ökning av räntebärande skulder. Låneskulden har ökat från fyra till över fem gånger intäkterna. Vid en procentenhets ränteförändring skulle behovet att höja intäkterna vara fem procent.

Räntekänsligheten varierar i landet

Räntekänsligheten varierar mellan kommunerna. De kommuner som gjort stora investeringar har högre räntekänslighet. Storstäder och landsbygdskommuner med besöksnäring har högst räntekänslighet.

Rapporten framhäver behovet av långsiktiga ekonomiska förutsättningar, uppdaterad lagstiftning och att adressera strukturella skillnader. En långsiktig skuldförvaltningsstrategi kan mildra kortsiktiga räntekostnadsökningar.

Den statliga VA-beredskapsutredningen, som avslutas hösten 2024, kommer att ta upp finansieringsfrågor och potentiella åtgärder för VA-sektorn.

Fakta om rapporten

Rapporten bygger på:

  • Huvudmännens särredovisning av VA-verksamheten
  • Svenskt Vattens statistik över kommunernas avgifter
  • Investeringsuppgifter från SCBräkenskapssammandrag
  • Årsredovisningar från samverkansorganisationer som sköter delar av VA-verksamheten

*Artikeln är baserad på en rapport som är författad av Viktor Johansson, analytiker på Kommuninvests Forskning- och utbildningsavdelning.

b
Viktor Johansson, Analytiker, Kommuninvest. Foto: Kommuninvest