Utbyggnaden och uppgraderingen av transportnätverket gör behovet av nya broar stort under en överskådlig framtid.
Föreningen Brosamverkan ser några viktiga områden för framtidens hållbara broar.
– För att lösa framtidens ingenjörsuppgift är det avgörande med en ingenjörsutbildning som ger de teoretiska grunderna och förståelse för Hållbarhet samtidigt som akademin, samhället och industrin samverkar om en reglering med fokus på samhällets acceptabla nivå på krav, säger Rasmus Rempling, vice ordförande för Brosamverkan.
Det råder högkonjunktur för brobyggandet, och framtidsutsikterna för sektorn ser ljusa ut.
– Det handlar om stora investeringar. Det ska bland annat uppföras hundratals broar på Norrbotniabanan och järnvägens stamnät ska uppgraderas med nya dubbelspår. Västlänken byggs och Ostlänken ska byggas, säger Rasmus Rempling.
Brosamverkan ser kompetens och samverkan som helt nödvändig för att lyckas med de kommande uppgifterna.
– Samtidigt som vi gör de här investeringarna vill vi hålla nere utsläppen. Men bygger vi så ökar de ju. Vi måste ha kompetens att bygga så klimateffektivt som möjligt så att vi nästan når samma nivå som om vi inte byggde alls.”
Utbildningarna bör breddas med ny kunskap
Brosamverkan lyfter fram digitalisering och hållbarhet som helt nödvändiga inslag när framtidens broar ska förverkligas, och det har skett ett tekniksprång inom digitalisering på senare år. Med hjälp av maskininlärning, molntjänster och bättre processorer kan stora mängder data behandlas för att hitta de bästa lösningarna för att projektera broar. Det kan exempelvis handla om simuleringar när hundratusentals olika beräkningar genomförs, vilket varit omöjligt vid manuella beräkningar. Stora framsteg har också gjort inom sensorteknik där man kan följa upp konstruktioners verkningssätt.
Hållbarhet vid brobyggnation handlar bland annat om att minska ner på materialanvändning och att använda alternativa material med lägre klimatavtryck. Det kan till exempel vara att minska cementmängderna i betong och materialvolymer generellt.
För att uppnå vinsterna med digitalisering och hållbarhetstänk måste det också finnas en kompetens inom dessa områden hos de som bereder broprojekt och som projekterar broarna.
Här ser Brosamverkan att det i dag finns en brist i ingenjörsutbildningarna.
– Vi hade gärna velat föra in mer inslag av hållbarhet med optimering av materialhantering samt digitalisering och maskininlärning i civilingenjörsutbildningen. Men sätter man in något nytt så måste man ta bort något gammalt. Samtidigt måste ingenjörerna få de grundläggande teoretiska kunskaperna med sig i utbildningen. Ingen förändring får ske på bekostnad av det. Det är en ganska svår kompromiss det där, säger Rasmus Rempling.
Brosamverkan skapar samverkan och driver hållbarhetsfrågan genom att bland annat finansiera en Professur på Chalmers, stipendier till studentarbeten och ordna med seminarier och studiebesök.
Standarders betydelse för hållbara innovationer
För att bygga framtidens hållbara broar kommer innovationer att krävas. Debatten om konstruktionsstandards betydelse för innovation är något som Brosamverkan menar har kantrat i dag.
– Från ena sidan debatteras det att ribban för vad som är samhällets lägsta krav i konstruktionsstandarden inte ska ligga fast, säger Rasmus Rempling, och fortsätter:
– Till exempel så har Boverket föreslagit att inte föreskriva någon hållfasthetsnorm alls vilket betyder att man kan verifiera sina beräkningar som vill så länge som man kan visa på att det fungerar. Vetenskapligt har detta ingen grund i innovationsforskningen, särskilt med avseende på hållbarhet. Dock finns det andra standarder som är föråldrade och styrande, till exempel med avseende på material, utförande med mera.
Han har noterat att innovationer och standarder ibland ställs emot varandra samhällsdebatten.
– Och det är synd för standarderna med avseende på bärighet och beständighet ska sätta minimikraven som vi alla måste uppfylla, medan innovationerna är marknadsfördelar i de olika konkurrensutsatta, affärsmässiga förhållandena. Och innovationer måste drivas utifrån marknadsstrategier och inte utifrån att man minskar på hållfasthetskraven. Det påverkar också byggnadsverks säkerhet på ett negativt sätt.
Fram till ca 2010 satte svenska byggnormer spelreglerna för byggande. Inom den europeiska ekonomiska zonen finns i dag de så kallade eurokoderna, Europas gemensamma dimensioneringsregler för bärverk till byggnader
och anläggningar som broar och hus. I Sverige föreskriver Boverket för husbyggnad och transportstyrelsen för transportnätverket om eurokoderna ska gälla ensamt eller inte.
– Det är en viktig del att ha med sig in i framtidens hållbara broar att inte tumma på våra dimensionerande krav och regleringar och tro att vi ska får bättre- och hållbarare infrastruktur samt mer innovation, vi måste ha ett regelsnöre som är stabilt, och likvärdigt under lång tid som byggbranschen kan stötta sig mot och skapa hållbara innovationer och ingenjörskompetens runt, säger Rasmus Rempling.
Brosamverkan bidrar till debatten om framtidens hållbara broar och vägen dit genom seminarier och framförallt Brobyggardagen som ordnas sista måndagen i januari varje år sedan 1990.