Drömmen om en Kvarkenbro närmare förverkligande: ”Finnarna har insett vikten av en fast förbindelse"

En bro över Kvarken har länge bara varit en vision – både i Sverige och Finland. Men strax före jul omvandlades visionen till ett konkret uppdrag. Finlands kommunikationsministerium gav då finska Trafikledsverket i uppdrag att göra en förstudie av en fast förbindelse. I Sverige har beslutet fått lite uppmärksamhet på riksnivå. Men de regionala politikerna på den svenska sidan av Kvarken är förväntansfulla.

– Vi har pratat om det här i regionen i 50 år. Och det finska beslutet ger oss mycket draghjälp, säger Anders Ågren (M) förste vice ordförande i Umeås kommunstyrelse.

Av: Anders Carlsson

2020 presenterade två oberoende finska experter en bro- och vägbankslösning för att koppla ihop Österbotten och Västerbotten. Lösningen kallade de Nordic Connector, ett namn som också börjat etablera sig på den svenska sidan av Bottenviken. Nordic Connector innebär också en förstärkning av E12-korridoren samt övriga stråk i öst-västlig riktning.

Med Nordic Connector på plats skulle resan med bil mellan Umeå och Vasa ta drygt en timme.

De finska experternas utredning 2020 har legat till grund för diskussionerna om en fast förbindelse, men har också fått viss kritik för att inte ta tillräckliga miljöhänsyn eftersom förslagen delvis gick genom känslig natur. Det ledde till att två företag, brittiska Green Carbon Recovery och israeliska Etgar Al Engineering, presenterade egna förslag till en Kvarkenförbindelse. Deras dragningar var dock längre men undvek att gå under eller runt känsliga Natura 2000-områden.

Gränsöverskridande arbete avgörande

På den svenska sidan av Kvarken har kampen för en fast förbindelse mellan Umeå och Vasa främst skett regionalt, medan det har varit tystare på riksnivå.

Hans Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande i Umeå och ordförande i Kvarkenrådets infrastrukturgrupp, är övertygad om att det är den lokala kampen som nu har givit utslag och fått den finska regeringen att skriva in en fast förbindelse i regeringsprogrammet. Kvarkenrådet är ett gränsöverskridande samarbetsorgan med finska landskap och svenska regioner som finansieras av Nordiska Rådet.

– Under väldigt lång tid har vi träffat finska försvarsministrar, och ministrar från andra ansvarsområden inom den finska regeringen. Vid dessa möten har vi marknadsfört stråket – det är ju den kortaste sträckan över till Finland. Jag bedömer att det arbetet har varit helt avgörande för den finska regeringens beslut, säger Hans Lindberg.

Men han medger att det som verkligen inneburit att beslutet fattades nyligen är det finska och svenska NATO-medlemsskapet.

– Det säkerhetspolitiska läget har varit helt avgörande för att påskynda processen.

Anders Ågren (M), förste vice ordförande i Umeås kommunstyrelse och länsordförande för Moderaterna i Västerbotten, konstaterar att den svenska staten inte varit drivande.

– Historiskt sett har det funnits ett starkare intresse från den finska staten att stötta trafik mellan Västerbotten och Österbotten och det har egentligen gällt oavsett vilken regering Sverige har haft. Det har varit tydligt att finnarna också har varit mer pådrivande och insett vikten av en fast förbindelse. Nu är vår förhoppning att Finland går före och att Sverige snabbt följer efter på samma sätt som skedde med NATO-medlemsskapet, säger Anders Ågren.

”Förstärk det öst-västliga perspektivet”

Ett flertal stora infrastrukturinvesteringar står i kö för att få statliga anslag, samtidigt som underhållet släpar efter avseende järnvägar och vägar

Ett av de största och mest kostsamma är en ny fast förbindelse mellan Sverige och Danmark över Öresund.

Hans Lindberg är medveten om att konkurrensen är knivskarp mellan olika projekt, men ser tunga säkerhetspolitiska argument för en fast förbindelse över Kvarken.

– Den norra delen av Europa är en hotspot mitt i arktis rent geografiskt. För ett säkert Europa måste man förstärka den här regionen både i öst och väst. Det kan ju vara så att EU kanske måste omprioritera infrastruktur som ska göras i Medelhavet upp till den norra delen av Europa.

– Sedan ska man komma ihåg att det finns de på den finska sidan som gör bedömningen att det är viktigare att bygga en bro mellan Vasa och Umeå än att bygga en tunnel mellan Helsingfors och Tallinn som det också talats om, säger Hans Lindberg

Han påpekar att det också framgår av uppdraget från den finska regeringen att det handlar om ett stråk från Atlanten till Finland.

– Där står att utöver Finland och Sverige vill man ha med sig Norge i den här utredningen.

Anders Ågren, vars partivänner sitter i regeringen, håller med sin politikerkollega om att det öst-västliga perspektivet står högt på dagordningen.

– I stort sett vid varenda möte och konferens om infrastruktur som jag är på i Stockholm så pratar man öst-väst utifrån säkerhetsläget och NATO-medlemsskapet. Förut har det varit väldigt mycket nord-syd exempelvis nya Öresundsförbindelser och öst-väst- perspektivet har saknats helt.

Han bedömer att försörjningfrågan är central ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv:

– Det betyder mycket att NATO pekar ut att man måste ha snabba effektiva förbindelser från norska Atlanthamnar via Sverige över till Finland för att kunna försörja Finland både med livsmedel men även militär materiel vid en situation där södra Östersjön skulle vara minerad. I det läget behövs en genare väg än den fasta förbindelsen längre norrut via Haparanda, säger Anders Ågren.
 

Hopp om pengar från EU och NATO

Prislappen för Nordic Connector lär bli gigantisk, och hur finansieringen ska ske är ännu höljt i dunkel.

–  Vi vet ju redan tidigare en oerhörd underhållsskuld både på vägar och järnvägar i Sverige som måste betalas av. Så man behöver hitta andra lösningar för finansiering för om sådana här saker ska kunna bli verklighet, och då kan det inte uteslutas att privat finansiering är en del av det. Men vi vet ju också att NATO har medel för infrastrukturprojekt, och EU har ett program för att stötta och finansiera militär mobilitet och finansiering. Sedan är det en historia för sig hur man ska konkurrera med andra sådana infrastrukturprojekt och vilka som går före, säger Anders Ågren.

Hans Lindberg tänker sig att förbindelsen kan läggas fram som ett grönt projekt tillsammans med vindkraft, – Projektet kan tillföra energi, kommunikation och synergieffekter genom att man knyter ihop tre länder.

Han lyfter fram Wasaline, färjeförbindelsen mellan Umeå och Vasa som ett lyckat exempel där man fick EU:s gehör.

– Då fick vi EU-finansiering för att man tyckte att sträckan är en otroligt intressant nod längs det öst-västliga stråket i Europa.

Att en bro liksom en färja är ett klimatprojekt tror han också talar till dess fördel.

– Att färdas runt Bottenviken landvägen innebär en 100 mil längre transport än att gena över Kvarken

med den färja som går i dag men naturligtvis blir det en miljövinst också med en framtida bro, säger Hans Lindberg.
 

Känslig miljö att ta hänsyn till

Teknikkonsultbolaget Ramboll gjorde en projektrapport om en fast förbindelse över Kvarken 2022 och skriver:

”Kvarken hyser många och höga miljömässiga värden som behöver beaktas och som även i hög grad kommer påverka planeringen av en vägförbindelse mellan Finland och Sverige. Vasa, Korsholm och även Malax omges av värdefulla och internationellt betydelsefulla och omfattande områden till havs med olika typ av skydd och känslighet för exploatering, ingrepp och störning. Inom det studerade området bedöms Natura 2000-områden och naturskyddsområden utgöra de största utmaningarna för projektet. Också världsnaturarvsområdet i Kvarken bedöms vara av högt värde även om hela området inte nödvändigtvis har samma grad av skydd mot påverkan som de delar som täcks av Natura- och naturskyddsområden.”

Men rapporten har en positiv slutkläm:

”Utifrån analysen av de miljömässiga utmaningarna bedöms det inte finnas något känt oöverstigligt hinder för en fast förbindelse över Kvarken”, skriver Ramboll.

Förstudien om en fast förbindelse planeras att pågå i ett år. De olika dragningarna ska analyseras liksom väntade trafikflöden och den ekonomiska nyttan som Kvarkenförbindelsen skulle medföra. Miljöaspekterna ska också studeras. Planen är att förstudien ska vara klar våren 2025.