Text: Susanne Ringheim Kilje
Många av föreläsningarna på årets World Tunnel Congress, som nyligen arrangerades i norska i Bergen, höll sig till kongressens tema ”utmaningar på ytan, underjordiska lösningar”. Det var tydligt att temat inte bara var engagerande, utan också satte fingret på de faktiska utmaningar som dagens urbanisering, livsstil och exploatering av jordens resurser medför.
- Underjordisk konstruktion ökar trots dåliga konjunkturer här och där och står för dubbelt så många milliarder kronor som annan konstruktion. Det är en global trend - det måste finnas underjordiska lösningar när vi står inför så många ovanjordiska problem, säger Tarcisio Celestino, president/ordförande för den internationella tunnelsammanslutningen ITA som tillsammans med AITES anordnade WTC i samband med sin 43e generalförsamling.
Olika nivåer, olika funktioner
I ett scenario där jordens yta används för rekreation, boende och jobb får dess inre tjäna som leverantör av tjänster. Transport av människor, vatten och andra förnödenheter, bortforsling av avfallsprodukter, förvaring och produktion flyttas ned, för att spara plats och miljö.
En av de mer intressanta föredragen handlade om odling under jord. Företrädare för schweiziska Scaut, ett center för tillämpad underjordisk teknologi, berättade att odlingsteknologin redan finns, tillsammans med teststationer. Den 22a juni lanserar Scaut för övrigt ”Construction 4.0”, ett internetbaserat kommunikationssystem för fysiska komponenter som ingår i infrastrukturbyggen under jord.
I Stockholm finns flera exempel på hur håligheter – gamla tunnelsystem och grottor – används för olika ändamål, berättade Per Tengborg från BeFo.
Stockholms spännande undre delar
Pionen datacenter ligger i ett före detta skyddsrum. Inbrottssäkerheten är hög, likaså brandsäkerheten och värmen från dataservrarna samlas in och tas ut som överskottsvärme. Henriksdal återvinner spillvärme under jord, vilket gör att de boende i närheten slipper dålig lukt och ljud. En gammal militäranläggning i Skeppsholmens håligheter används för publika utställningar och Kungliga Biblioteket har nyligen byggt till två utrymmen under jord för att få plats med alla pliktexemplar av tryckt material och audiovisuella medier.
-Det finns fortfarande mycket att göra och användningen av utrymmen under jord behöver utvecklas i samarbete med industrins parter och andra aktörer, sa Per Tengborg.
Han tog också upp den sociala och ekonomiska aspekten av infrastrukturbyggen under jord. Citybanan i Stockholm fick tjäna som exempel. Här har hänsynen till miljö och omgivning stått högt på agendan, med ljuddämpning, kulturvård av känsliga byggnader, syntetisk diesel, vattenburna transporter och återvinning av schaktmassor.
När det gäller tunnelkonstruktioner förespråkades conveyor-band och annan teknologi som sparar miljön för CO2-utsläpp, minskar energianvändningen och ökar säkerheten för dem som jobbar i tunneln.
Mer massor återvinns
Återvinning av utvunna bergmassor verkar öka och de används bland annat som utfyllning av förorenade sjöbottnar och fyllnadsmaterial vid andra typer av byggnation. Ett exempel är finkrossade borrmassor från Ulrikentunneln i Bergen, som i ett försök används av kommunen för att försegla och filtrera smutsiga sjöbottnar i regionen.
Redan idag går det 1,3 meter tunnel på varje invånare i Norge och landet har planer för ytterligare flera stora tunnelprojekt. Dessutom rustas gamla tunnlar upp enligt gällande EU-standard, för 10 miljarder norska kronor. Det handlar om breddningar, brand- och frostskydd, belysning och andra investeringar i säkerhet, som nödutgångar.
Miljöfarlig mikroplast i betongen
I nyare tunnlar används ofta sprutbetong med pyttesmå plastkulor som brandskydd och förstärkning. Kulorna fungerar som en kanal för vattnet i berget och gör att berget inte exploderar vid för stort tryck. Men plastkulorna följer med vattnet i tunnlarna ut – det blir alltid vatten i en tunnel – och skapar problem för fisk och vattenmiljö. En mer miljövänlig lösning kan vara att använda skum av polyetylen, menar Svein Jonsson på Skumtech.
-Materialet tål låga temperaturer, är prisvärt och lätt att applicera. Det håller dessutom i över hundra år, säger han.
Samarbete, intressekluster, kortare planläggningstider samt acceptans hos allmänheten togs också upp på mässan som ett måste för utvecklingen av infrastrukturkonstruktioner under jord.
Underjordiska siffror
ITA, International Tunneling and Underground Space Association, har gjort en global marknadsundersökning som visar att investeringarna i tunnelkonstruktioner och andra konstruktioner under jord ökade signifikant mellan 2014 och 2016. Segmentet omsatte globalt 86 bn euro.
Mellanöstern har ryckt fram sedan 2014, med investeringar bland annat i Quatars kommande tunnelbanelinje. Den indiska marknaden har fördubblats. Även den kinesiska marknaden för tunnelkonstruktioner ökar, medan den europeiska är stabil. Turkiet bekymrar sig för snabbt växande befolkning och trafikstockningar, vilket gör landet till en viktig kommande marknad.
