Gällivare Värmeverk bygger just nu ett modernt bioeldat kraftvärmeverk. Projektet kostar 350 miljoner kronor men ökad försäljning av el väntas ge större intäkter till företaget.
Hela anläggningen ska stå färdig i augusti då provdriften inleds. Enligt tidplanen ska pannan tas över kommersiellt runt årsskiftet.
– Arbetet har än så länge fungerat bra vad gäller upphandling av bygg, panna och turbin. Processen med planering, projektering och miljötillstånd har gått bra och bygget kunde därmed börja i utsatt tid, säger projektledare Lennart Bergman.
Den nya pannan är en långsam fluidbäddpanna som är avsedd för torv- och träbränslen. Torv är ett bränsle med goda förbränningsegenskaper och tillgången på torv är god.
Egen torvtäkt
Gällivare Värmeverk äger torvtäkten Rautavuoma som endast ligger sex mil söder om Gällivare. Bolaget har tillstånd att skörda torven i 15 år.
Energiproduktion med låg miljöbelastning är en förutsättning för ett mer hållbart energisystem.
- Den nya anläggningen eldas huvudsakligen med torv, men även träbränslen fungerar bra, speciellt i kombination med torv. Det nya kraftvärmeverket är högeffektivt och ger en primärenergibesparing jämfört med separat produktion av värme och el, säger Roger Karlsson, energiteknisk civilingenjör vid Gällivare Värmeverk.
Projektet kostar 350 miljoner kronor och Gällivare värmeverk investerar ytterligare 150 miljoner kronor i utbyggnad av distributionsnät och reserv- och topplastpannor. På området finns den gamla torvpannan från 1983 kvar och även en oljeeldad panna och två pelletpannor vilka i dag producerar 30 GWh värme.
Rätt till elcertifikat
Den nya pannan ger hög ångdata och är gjord för produktion av el i så hög grad som möjligt. Ökad försäljning av el kommer att ge större intäkter till bolaget.
- Förbränning av torv för värmeproduktion kräver än så länge utsläppsrätter men förbränning av torv för elproduktion berättigar till elcertifikat, säger Roger Karlsson.
Den nya anläggningen kommer att producera minst 40 GWh el per år. Försäljningen av el kommer att uppgå till cirka 17 miljoner kronor per år, exklusive bidraget från försäljningen av elcertifikat. Fluidbäddpannan kommer att svara för baslasten i fjärrvärmenätet och köras året om, förutom under högsommaren. Enligt Lennart Bergman kommer kraftvärmeverket att kunna producera el och värme även vid en så liten last som 20 procent av pannkapaciteten.
- Vi behöver inte använda dyra bränslen under låglastperiod. Vid stort behov av fjärrvärme vintertid kopplas först den gamla torvpannan in, sedan pelletspannorna och till sist oljepannan, säger Lennart Bergman.
Sänkt miljöbelastning
Ungefär hälften av villorna och nästan alla andra näringsfastigheter i tätorten är anslutna till fjärrvärmenätet. Genom en kontinuerlig utbyggnad som pågått sedan 1997 så ansluter sig nu omkring 150 villor om året till nätet.
- Den nya anläggningen kommer inte att öka utbudet för våra kunder men dess högre verkningsgrad och det faktum att vi får en större andel bioeldade pannor sänker miljöbelastningen, vilket leder till en grönare produkt.
Den nya anläggningen säkrar fjärrvärmen för gällivareborna under lång tid framöver, men något lägre elpris kan man inte räkna med. Elen säljs till marknadspriset som sätts på Nordpool.
- Vår anläggning är dessutom för liten för att kunna påverka marknadspriset på el och vi har heller inget eget distributionsnät, säger Roger Karlsson.
FAKTA
Gällivare Värmeverk AB
Bolaget omsätter drygt 90 Mkr (2008). I företaget finns själva fjärrvärmeverksamheten med produktion, distribution och försäljning men också produktionen av el för eget bruk. Dessutom finns Rautavuoma Torvtäkt där bolaget skördar energitorv. 2008 såldes ca 147 000 MWh fjärrvärme till 1487 kunder varav 1245 är villakunder. För produktionen 2008 användes ca 42 000 ton torv, 1 300 m3 olja, 8700 ton träbränslen och 200 MWh el.
