Den 1 juli 2010 var ett historiskt datum för skandinavisk infrastruktur, det var nämligen då ett av dess absolut viktigaste byggnadsverk, Öresundsbron, kunde stoltsera med att ha varit i drift i ett decennium. Med anledning av brons tioårsjubileum har Nordisk Infrastruktur dels blickat tillbaka på åren som gått, dels tagit del av några av de senaste rapporterna som beskriver den dansk-svenska brons effekter på Öresundsregionen.
Löptävlingar, festivaler, fyrverkerier och lasershower. Under sommaren har en mängd spektakulära festligheter ägt rum på och kring Öresundsbron mellan Malmö och Köpenhamn, allt för att fira brons högtidliga tioårsdag. Och nog har det hänt en hel del sedan den 7, 85 kilometer långa motorvägs- och järnvägsbron öppnades för första gången 1 juli 2000. Under de tio år som passerat har hela 194 miljoner resenärer passerat bron, varav 118 miljoner med bil och 76 miljoner med tåg. Men bakom siffrorna finns också de människor som tillsammans har skapat begreppet Öresundsmedborgarna, de nya nationsöverskridande invånarna i södra Skandinavien.
Toppnotering i somras
Nyligen publicerades statistik som visar på en ny toppnotering i Öresundstrafiken. 771 403 fordon korsade Öresundsbron i juli 2010, vilket är ett nytt månadsrekord med 3 219 fler fordon än förra rekordmånaden, juli 2009.
- Vi upplever att vår trafik stiger sommar efter sommar. Det är kul att se att den utvecklingen även fortsätter i år, speciellt när man tänker på att efterskalven av finanskrisen precis har lagt sig, säger försäljningschef Fredrik Jenfjord från Øresundsbron.
Förra sommaren var det många danskar som reste till Sverige för att utnyttja den låga svenska valutakursen, medan svenskarna stannade hemma. I år har utvecklingen vänt och det är nu svenska bilar som dominerar trafikbilden på bron - antingen på väg på semester i Sydeuropa eller på en minisemester i Danmark.
- Vi märker att det särskilt är våra erbjudande till de stora attraktionerna, bland annat till Bakken, Zoo och Tivoli som lockar svenskarna tillbaks till Danmark, säger Fredrik Jenfjord.
Pendlingen ökar
Ett viktigt syfte med bron har varit att fläta samman Danmark och Sverige via en gemensam Öresundsregion och det är en process som tar tid, men man är redan på god väg. 1999, året innan Öresundsbron öppnades reste 5, 2 miljoner resenärer mellan Malmö och Köpenhamn. Tio år senare är antalet uppe i 26,4 miljoner, en ökning med över 500 procent. Och det är Öresundsregionens över 3 miljoner invånare som står för över tre fjärdedelar av trafiken över Öresundsbron. Till exempel så bor numera cirka 25 000 danskar i Skåne och över 20 000 människor pendlar varje dag på Öresundsbron till sitt arbete på andra sidan sundet och enligt undersökningar så har 68 procent av de som bor på Själland och 44 procent av skåningarna antingen sin familj, vänner eller kollegor på andra sidan Öresund. Även allt fler danska företag har under senare år etablerat sig i Malmö. De danskägda arbetsställena utgör nu 21 procent av det totala antalet utlandsägda dito i Malmö, vilket gör att Danmark toppar listan över utlandsägandet i staden.
Tvillingstäder i symbios
Enligt, Ilmar Reepalu, kommunstyrelsens ordförande i Malmö stad, så har Öresundsbron knutit Malmö allt närmare den danska ekonomin.
- Vi talar inte längre om att Malmö är den tredje största staden i Sverige, utan vi är nu mitt i Nordens befolkningstätaste region. Här produceras nära 27 procent av Danmarks och Sveriges gemensamma BNP.
Och enligt Christian W Matthiessen, professor vid Köpenhamns Universitet så har Öresundsbron även öppnat upp en rad nya möjligheter för den danska huvudstaden.
- Vi har tillgång till den sydsvenska arbetsmarknaden, affärsverksamheter och universitet. Det stärker också stadens position gentemot andra storstäder, både i förhållande till Stockholm och andra europeiska storstäder.
Turism och fritid
Skåningarna har länge varit flitiga besökare i sin närmaste huvudstad, Köpenhamn, och redan innan Öresundsbron öppnades tog de del av storstadens många kulturella utbud. Det har naturligtvis fortsatt efter brons tillkomst men nu i mycket större omfattning än tidigare.
Historiskt sett har danskarnas lust att resa till Skåne varit mycket mindre än skåningarnas lust att besöka Danmark. Men med brons tillkomst har danskarna fått nya vanor. Besök hos familj eller vänner som har flyttat till Skåne, en shoppingtur till Malmö eller en weekend på ett av de många skånska slotten och herrgårdarna har blivit välkända aktiviteter för de som bor på Själland. Sedan hösten 2008 har den låga svenska kronan även skapat en ny trafikström. Det är danskarna som nu reser i mycket större omfattning än tidigare till Malmö för shopping och fritidsresor. Tillsammans med pendlartrafiken är danskarnas växande antal shoppingresor en viktig anledning till att trafiken på Öresundsbron ökar stadigt.
Historik
En fast förbindelse mellan Sverige och Danmark över Öresund är en fråga som har stötts och blötts i århundraden och den har berört – många har haft en åsikt om dess vara eller icke vara. Ända sedan början av 1960-talet, då de första statliga utredningarna i frågan presenterades, har brons belackare kamperat sida vid sida med dess förespråkare. Det skulle dröja ända till 1991 innan ett beslut kunde tas om att Öresundsbron verkligen skulle byggas och då fanns det fortfarande en mängd kritiska röster till projektet. Hade projektets miljöeffekter verkligen utretts, var de skyhöga kostnaderna försvarbara och skulle inte bron innebära ett ökat inflöde av illegala substanser och en tilltagande illegal invandring? Frågetecknen var många och bron hamnade också på den absolut högsta politiska dagordningen och orsakade samtidigt ett blåsväder för den sittande svenska regeringen. Den dåvarande centerpartistiska miljöministern Olof Johansson, kunde inte acceptera det positiva beslutet om bron, tog konsekvenserna och lämnade sin ministerpost 1994.
Nåväl, två år tidigare, våren 1992 hade Sveriges och Danmarks respektive regeringar tecknat ett avtal om att bilda ett gemensamt svensk-danskt konsortium som fick i uppdrag att låna medel, bygga och därefter driva Öresundsbron. Efter ett antal år av miljöprövningar och teknisk projektering kunde så bygget till slut inledas 1994.
EU lyfter fram projektet
Allteftersom bygget fortskred gav EU och dess instanser projektet allt mer uppmärksamhet och 1996 blev Öresundsregionen upptagen som ett av EU:s gränsregionala samarbetsområden. Projektet sågs som ett lyckat exempel på ett tvärnationellt samarbete inom EU och Öresundsregionen uppmärksammades också som en av Europas nya vetenskapsregioner. Öresund Science Region blev ett begrepp som lyftes fram, inte minst inom EU:s forskning & utvecklingsprogram European Research Area.
De första åren
Hyllningstalen var många och förväntningarna uppskruvade när trafiken äntligen kunde börja rulla på Öresundsbron sommaren 2000. Men man hade kanske för bråttom. De första åren var trafiken över bron nämligen relativt blygsam och som ett brev på posten uppenbarade sig de kraxande olyckskorparna och ”vadvardetjagsa-experterna”. Alla hade sina, förvisso många gånger rimliga, förklaringar till brons ”misslyckande”. En del menade att bron hade byggts i exceptionell högkonjunktur med tillhörande IT-boom som hade mattats av när bron stod färdig. Andra fokuserade på det höga bropriset, medan vissa underströk de kulturella skillnaderna länderna emellan som en bromskloss för brons trafikintensitet.
Orvar Löfgren, professor i etnologi vid Lunds universitet, hävdar att det tar tid att se resultat.
- Det rådde närmast en brofeber, en stark tro att bara bron kom på plats, så skulle alla hinder vara undanröjda och integrationen gå snabbt. Jag tänkte att det nog skulle komma att ta lite längre tid innan man började se resultat, säger Löfgren och menar att han liksom många andra blev överraskade av de oväntade resmönster som uppkom efter en tid.
- Det var ingen som i förväg tänkt sig att danskarna skulle flytta över sundet i så hög utsträckning. Vi pratade mer om hur svenskarna skulle få fler möjligheter i Danmark, när bron var på plats.
Ungdomarnas bro
Från att ha varit en vision för politiker och den äldre generationen så har Öresundsbron i praktiken blivit ungdomarnas bro, menar Orvar Löfgren.
- Det är ungdomarna som reser, flyttar, söker arbete, träffar partner på andra sidan. Det intressanta med den unga generationen är att de är så trolösa. De söker sig till andra sidan och sedan tillbaka igen, beroende på vad som är bäst för dem i deras liv. De är rörliga på ett sätt vi inte sett tidigare. Under de närmaste åren kommer också nästa generation, de som växer upp med bron och inte vet av något annat än att den finns. Det blir verkligt spännande att se hur utvecklingen blir då, konstaterar Löfgren.
Regionauter
Om Öresundsbron från början var ett politiskt elitprojekt byggs regionen nu underifrån av pendlare och andra som successivt lärt sig hantera nya system om dagis, sjukvård och anställningstrygghet. Tom O´Dell, professor i etnologi vid Lunds universitet, har lanserat begreppet ”regionauter” som här syftar på alla de danskar och svenskar som använder regionen dagligdags. Enligt den nyligen publicerade boken med just titeln ”Regionaterna” från Lunds Universitet, Centrum för Danmarksstudier, är ”regionauter” en samlande beteckning för de aktörer som lärt sig bruka regionen på olika sätt. Gemensamt för dem alla är att de sakta men säkert skaffar sig en ny regional kompetens, där de lär sig att hantera två nationer i sin vardag.
Naturen tar plats
Den fyra kilometer långa, konstgjorda ön, Peberholm, blev anlagd för att trafiken ska kunna skifta från bron, där tåg- och biltrafiken går i två plan. Här har växt- och djurliv kunnat utveckla sig naturligt, eftersom allmänheten inte har tillgång till ön. Sedan ön invigdes har fler och fler växter, insekter, fåglar och däggdjur funnit ett nytt hem på Peberholm.
- Det är en levande miljö, och det betyder att vi ser utvecklingen ta sig nya riktningar varje år, säger Hans Ohrt, miljökonsult på Øresundsbron.
Han har följt Peberholms många faser från att vara en bar fläck på kartan år 2000 till ett frodigt, självbefruktande naturreservat nu 2010. I år har han gjort flera nya, spännande observationer.
- Vi har nu under våren observerat ett par kärrhökar på öns sydvästliga spets, men vi är fortfarande osäkra på om de häckar. Vi har tidigare sett ett tornfalkspar häcka på ön. Andra rovfåglar, som pilgrimsfalk och havsörn, besöker också ofta ön. Vi ser ofta flera havsörnar på Peberholm under vintern, säger Hans Ohrt.
Ön har länge varit hem för en rad sällsynta växter, som den fridlysta strandvedeln, ormtungan och hedmåran, men i år har en ny fridlyst växt börjat trivas på Peberholm.
- Beståndet av vilda orkidéer, ängsnycklar, har bildat en liten koloni på en av slänterna. Dessa orkidéer är annars på tillbakagång, men de trivs och blommar just nu på ön, berättar Hans Ohrt.
Öresundsregionens framtid
Nu i december står den 17 kilometer långa järnvägsförbindelsen genom Malmö, Citytunneln. klar, vilket kommer att ge ett ytterligare lyft för Öresundsregionen. Kortare restid och tätare avgångar mellan Malmö och Köpenhamn är bara några av fördelarna. I och med Citytunneln förvandlas Malmö C från en ändstation till ett centralt nav för hela regionens tågtrafik. Ett nav som inte bara förenar Skåne och Själland via Öresundsförbindelsen utan också knyter samman både de nationella järnvägslinjerna mot kontinenten och den lokala trafiken från Helsingborg, Ängelholm, Hässleholm/Kristianstad och Ystad/Trelleborg.
För att i framtiden avlasta Öresundsbron och för att integrationen i Öresundregionen ska kunna utvecklas fullt ut finns det nu också långt skridna planer på en ytterligare fast förbindelse över Öresund, denna gång mellan Helsingborg och Helsingör, där Öresund är som allra smalast. Hur denna förbindelse ska utformas är fortfarande en öppen fråga, men att den behövs råder enighet om och att den kommer att byggas så småningom är högst sannolikt.
Klart är i alla fall att det ska byggas en fast förbindelse på totalt 19 kilometer över Fehmarn Bält, mellan danska Rødbyhavn och tyska Puttgarden. Förbindelsen ska enligt planerna bestå av en fyrfilig motorväg och en dubbelspårig järnväg. Men det är ännu inte bestämt om förbindelsen kommer byggas i form av en bro eller en tunnel. Och den ursprungliga tidsplanen som förkunnar driftstart 2018, lär behövas skjutas fram.
