Marieholmstunneln är en ny vägtunnel i Göteborg som byggs under Göta älv för att avlasta den hårt trafikerade Tingstadstunneln. Samtidigt som tunneln minskar sårbarheten i det nuvarande vägsystemet främjar den också trafiksäkerheten, miljön och den regionala utvecklingen.
Text: Alarik Haglund
Marieholmsförbindelsen är ett av Trafikverkets megaprojekt i Västsvenska paketet och har till uppgift att förbättra kommunikationerna och minska sårbarheten i Göteborgs trafiksystem. Tillsammans med Södra Marieholmsbron, som är en järnvägsbro över Göta älv som färdigställdes 2016, består Marieholmsförbindelsen av Marieholmstunneln och de två nya trafikplatser i flera plan som byggs i anslutning till tunneln.
Genom att bygga en ny vägtunnel under Göta älv vill Trafikverket föra Hisingen närmare fastlandet och minska trafiken genom den befintliga Tingstadstunneln.
Viktig länk
Marieholmstunneln, som byggs cirka 600 meter norr om Tingstadstunneln, ska länka samman E45 Marieholm och Partihalllsförbindelsen med E6 Tingstadsmotet och Ringömotet på Hisingen. Detta kommer att göra tunneln till en viktig länk i Göteborgs trafiksystem och öka tillgängligheten till Göteborgs hamn, Norra Älvstranden och västra Hisingens industrier.
Den knappt 500 meter långa tunneln kommer att ha två tunnelrör, det vill säga ett i varje riktning. Vart och ett av rören kommer att ha en fri höjd på 5,1 meter, en fri bredd på 12,9 meter och tre körfält.
Utrymningsvägar, i form av dörrar till utrymningsgången mellan tunnelrören, kommer att finnas var hundrade meter i tunneln.
När den står klar förväntas cirka 50 000 fordon att trafikera Marieholmstunneln varje dygn och den planerade hastigheten genom tunneln är 70 kilometer i timmen.
Sänktunnel i tre delar
Den nya tunneln, som består av tre delar, byggs som en sänktunnel av Züblin Scandinavia AB och Boskalis Sweden AB.
Arbetet började med att man byggde temporära spontkonstruktioner på båda sidor om älven genom att rörspont pressades ner cirka 30 meter i leran. På så vis skapades täta spontväggar som tog upp trycket från den omgivande leran och vattnet när leran innanför spontväggarna schaktades bort ner till 18 meters djup.
- Hela spontväggar i den här enorma storleken är unikt men det krävdes på grund av det stora omgivande trycket från vattnet och leran, berättar Jan Bengtsson, som är byggledare för Marieholmstunneln.
Därefter gjöts en tjock betongplatta i botten av de djupa gropar som schaktats och de tömdes på vatten. Medan det byggdes en fast tunnelanslutning i spontgropen på Tingstadssidan fungerade spontgropen på Marieholmssidan som en torrdocka, där tunneldelarna kunde byggas en i taget.
Efter att varje tunneldel byggts färdigt fylldes spontgropen återigen med vatten och tunneldelarna sjösattes som en båt, styrdes till rätt position med hjälp av vajrar och sänktes ner i en ränna som muddrats ute i älven.
När alla tre tunneldelarna sänkts ner och kopplats samman lades ett lager sten ovanpå tunneln för att skydda taket och en fast tunnelanslutning kunde sedan byggas även på Marieholmssidan.
Går att se in i mynningen
Marieholmstunnelns första tunneldel sjösattes i april 2017 och den sista tunneldelen sänktes ner i september 2018. De mest dramatiska arbetsmomenten är därmed avklarade och från Partihallsförbindelsen, som på grund av sin röda färg skämtsamt kallas för Röde orm, går det nu att se in i mynningen på tunneln, som går i samma färg invändigt som Röde orm och för tankarna till ett blodomlopp.
Ett av de arbetsmoment som görs i höst är att riva de temporära spontväggarna, som totalt består av cirka 250 stålrör med en diameter på 1,5 meter. Det är ett komplicerat arbete som innebär att 32 gavelrör kapas av med 15 meter medan resterande rör kapas vid tunneltaket. Eftersom de 32 gavelrören vart och ett väger 15 ton skär en robot av varje rör under tunnelns botten och de lyfts bort med hjälp av en kran.
När spontväggarna rivits kan hela tunneln kopplas ihop till en sammanhängande enhet och man kommer att kunna sätta igång med installationsarbeten inne i tunneln.
Under hösten kommer man också bland annat att bygga klart Tingstadsmotet och anslutningarna till Marieholmstunneln, samtidigt som alla betongarbeten för tunneln blir klara och man börjar asfaltera och linjemåla inne i tunneln.
Marieholmstunneln ska öppna för trafik vid årsskiftet 2020/2021 och den tekniska livslängden är beräknad till 120 år.
