Det svenska transportsystemets kapacitet och tillförlitlighet faller väl ut i en internationell jämförelse. Systemet befinner sig dock under press. Både kvalitativa och kvantitativa mått visar, med något undantag, på stabila eller svagt fallande betyg över tid. Det visar ett kunskapsunderlag om godstransporternas konkurrenskraft som Trafikanalys tagit fram.
Transportsystemet kan på flera sätt bidra till att stärka företags och regioners möjlighet till att dels verka, dels utvecklas i konkurrens med företag internationellt. För det första måste transportinfrastruktur och fordon uppfylla basala kvalitetskrav, för det andra bör de vara av en viss omfattning och ingå med uppkopplingar till internationella transportnätverk. För det tredje måste företag som utför transporter erbjuda attraktiva transportupplägg samtidigt som de själva kan utvecklas.
Sverige har över lag en god position internationellt för näringslivets konkurrenskraft. Men regionala skillnader förekommer och tenderar att växa över tid. Detta är särskilt viktigt då trenden mot en ökad specialisering i produktionen fortsätter.
– Transportsystemet är centralt för att binda samman olika produktionsprocesser och bidra till Sveriges regionala konkurrenskraft, säger Krister Sandberg, projektledare Trafikanalys.
Bland transportutförande företag är det framförallt de inom vägtransport samt transporttjänster som visar en positiv utveckling med en ökad andel av det transporterade godset, transportarbetet och antal utförda transporter. Även lönsamhet och förmåga att genomföra investeringar utmärker vägtransportsektorn. Övriga transportbranscher, särskilt järnvägsföretagen, uppvisar en mer problematisk situation och lyckas inte på samma sätt som vägtransportsektorn erbjuda tillräckligt attraktiva transportlösningar.
Den lönsamhetsutveckling som observerats bland transportutförande företag, återspeglas i hur transportsystemet används. Svenskregistrerade lastbilar dominerar marknaden för inrikes godstransporter, medan utländska lastbilar utför en större och växande andel av transporterna till och från Sverige. Sjöfarten är huvudsakligen inriktad på utrikestrafiken och svarar för majoriteten av utrikes transportarbete. Järnvägen har ett omfattande transportarbete för ett fåtal varugrupper. Det finns få tecken på att det har skett en överflyttning från väg till järnväg och sjöfart, eller att förutsättningarna för detta har förbättrats över tid.
Statliga investeringar i transportinfrastrukturen i Sverige är i paritet med investeringar som görs i liknande länder. Trots ökade underhållssatsningar i Sverige så väntas tillståndet i väg- och järnvägssystemet fortsatt vara problematiskt. Det finns i det sammanhanget mycket att vinna på att fortsatt främja dialog inom och mellan branscher för att skapa förutsättningar för mer effektiva, kapacitetsstarka och hållbara godstransporter.
