Nu inleder Uppsala Vatten en pilotstudie för läkemedelsrening av avloppsvatten. I projektet har fem fokusämnen identifierats, bland annat diklofenak där Uppsala Vatten hoppas kunna minska utsläppen med minst 80 procent. Även PFOS ingår i gruppen med prioriterade ämnen.
– Sverige är ett av de länder i Europa som satsar mest på läkemedelsrening tack vare en satsning som Naturvårdsverket gjort där Uppsala vattens projekt är ett av dem som fått bidrag. Erfarenheter av en fullskalig rening av både läkemedel och PFOS saknas i Sverige, säger Anna Maria Sundin, utvecklingsingenjör på Uppsala Vatten.
Efter en förstudie och ett mindre så kallat bänkskaleförsök bygger Uppsala Vatten nu en pilotanläggning för läkemedelsrening av avloppsvatten på Kungsängsverket.
Pilotprojektet genomförs i samarbete med IVL och kommer att pågå under ett och ett halvt år och ungefär 40 olika ämnen kommer att analyseras. Extra fokus kommer att ligga på de fyra läkemedlen citalopram, metoprolol, diklofenak och oxazepam samt miljögiftet PFOS eftersom det är ämnen som har störst risk att ge negativa miljöeffekter.
Inför pilotprojektet utvärderade Uppsala Vatten tre olika metoder: aktivt kol, anjonbytare och ozonrening. Utvärderingen visade att ozonrening inte hade tillräckligt bra effekt på PFOS som inte bryts ner med ozon. Pilotprojektet kommer därför att gå vidare och testa olika kombinationer av aktivt kol och anjonbytare. Läkemedelsrening måste anpassas efter sammansättningen i det specifika vatten som ska renas samt utifrån de prioriterade läkemedelsresternas egenskaper.
Det nya reningssteget kommer medföra en långtgående rening av mikroföroreningar, men de inledande pilotförsöken har visat att det var svårare än förväntat att avskilja PFOS och diklofenak.
– Vi trodde att reningen av PFOS och diklofenak skulle fungera bättre, och att PFOS-reningen skulle komma med på köpet om vi installerade aktivt kol för läkemedelsrening. Reningen fungerar, och anjonbytaren ger en extra avskiljning i kombination med aktivt kol, men det är svårare än vad vi hade förväntat oss. Därför är det oerhört viktigt med en minskad användning av diklofenak och att vi angriper PFAS direkt vid källan där man har högre koncentrationer och kan få en effektivare rening, säger Anna Maria Sundin.
Resultaten från pilotprojektet kommer användas vid utformning och design av ett nytt reningssteg som är en del av den pågående om- och tillbyggnationen av Kungsängsverket som genomförs under en tioårsperiod.
– Vi är stolta över att vara en del av det tekniksprång och satsning som nu sker där Uppsala kommer vara bland de första som installerar läkemedelsrening i Sverige, säger Anna Maria Sundin.
