Det svenska vägnätet står inför flera utmaningar. För att möta dem startar nu ett nytt kompetenscentrum för forskning och utveckling inom området. Bakom kompetenscentrumet står fem centrala forskningsaktörer inom ämnesområdet: Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Lunds Tekniska Högskola, Chalmers, KTH och Luleå Tekniska Universitet. Finansiär är Trafikverket.
– Det känns väldigt positivt att Trafikverket gör denna långsiktiga satsning på att säkerställa forskningsfinansiering och kunskapsförsörjning inom det vägtekniska området. VTI firar faktiskt 100 år av vägteknisk forskning i år, så det sammanfaller väl med uppstarten av ett kompetenscentrum. Behovet av ny kunskap och kompetens är stort inom hela branschen för att klara utmaningar som klimatförändringar och att kunna nyttja den snabba tekniska utvecklingen, säger Anita Ihs, avdelningschef på VTI.
Trafikverket har beslutat att finansiera Kompetenscentrum i vägteknik med nästan en halv miljard kronor över 12 år under perioden 2023 till och med 2034. Det innebär en årlig budget på upp till 40 miljoner kronor per år. Pengarna kommer gå till nya forskningsprojekt, till att stärka specialistkompetensen samt nya utbildningar och doktorandsatsningar.
– Branschen står inför många utmaningar och för att möta dessa krävs det mer kunskap och mer kompetens. Jag tror även att denna satsning kan bidra till en ökad attraktivitet för ämnet, säger Joacim Lundberg.
Det svenska vägnätet står inför flera utmaningar. Vägnätet blir allt äldre och är dessutom utvecklat för gamla behov. Samtidigt har både person- och godstrafiken ökat, transporterna blir allt längre och tyngre och behoven förändrats, bland annat genom klimatförändringarna. Dessutom har nya tekniker tillkommit såsom elektrifiering, digitalisering och automatisering. Det leder till att fler vägtransportsystem med högre komplexitet måste byggas och underhållas på rätt sätt.
Kompetenscentrum vägteknik kommer att skapa förutsättningar för att nyttja både befintliga material och tekniker och möjligheterna med ny teknik, nya material och nya arbetssätt.
– Bland annat vill vi studera klimatförändringars effekter på vägkonstruktionen. Ett exempel är de förändrade frys-töcyklerna. Det krävs mer och ny kunskap för att säkra en robust väginfrastruktur som är hållbar utifrån miljöperspektiv och ekonomiskt perspektiv, säger Joacim Lundberg.
