Regn som faller över hårda ytor som vägar, parkeringsplatser och tak drar med sig miljöfarliga ämnen till vattendrag och sjöar. Elva av tretton vattendrag i Göteborg är förorenade. Men nu har Kretslopp och vatten anlagt två nya anläggningar för att rena dagvattnet och en tredje är på väg.
– För 60 år sedan var det ingen som tänkte på dagvatten. Men med ökad trafik, industrier och annan mänsklig aktivitet har föroreningarna i vattendragen ökat. Därför måste vi bygga fler reningsanläggningar, säger Salwan Zaynal, projektledare på förvaltningen Kretslopp och vatten.
För tre år sedan kom rapporten Åtgärdsförslag för dagvatten som visade att elva av tretton undersökta vattendrag runt om i Göteborg är förorenade, med för höga halter av fosfor, koppar, zink, arsenik, mikroplaster och andra miljöskadliga ämnen. 2021 skulle Sveriges vattendrag ska ha uppnått ”god status”, men Göteborg har fått dispens till 2027. Därför gör Kretslopp och vatten en storsatsning och anlägger fler nya anläggningar för dagvattenrening.
– Målet är att anlägga en till två dammar per år, berättar Salwan Zaynal.
Vi står vid en s-formad damm på Kryddvägen i Angered. Hit rinner dagvattnet från norra Gårdsten. När det förorenade vattnet når dammen sjunker föroreningarna så småningom till botten och det rena ytvattnet rinner ut på andra sida dammen. Dammens botten är tätad för att inte föroreningarna ska nå grundvattnet.
– När bottensedimentet är 30 centimeter schaktas det upp och får torka på marken här bredvid. Sedan läggs schaktmassorna med föroreningarna på deponi, säger Salwan Zaynal.
Längs Björlandavägen på Hisingen finns en annan typ av dagvattenrening, ett 2,3 kilometer långt makadam- och svackdike. Här renas dagvattnet från trafiken på vägen och bostäderna runt omkring. Det är ett gammalt område med kombinerade ledningar för spill- och dagvatten. Målet är att separera ledningarna och leda dagvattnet till diket och spillvattnet (det vill säga avloppsvattnet) till Gryaabs avloppsreningsverk, Ryaverket.
– Nya bostäders dagvattenledningar ska kopplas direkt till diket. Ryaverket är byggt för att rena avloppsvatten, inte dagvatten. Tekniken för att rena vattnet i ett dike är densamma, föroreningarna sedimenterar och efter några år schaktar vi bort dem, berättar Salwan Zaynal.
Nästa område som står på tur för att få dagvattenrening är Lärjeån. Den är idag förorenad med dagvatten från Angered.
Genom att anlägga fler reningsanläggningar hoppas staden kunna minska föroreningarna. Men behovet är stort – över 100 platser för dagvattenrening identifierats. Och det skulle ändå bara räcka för att få bort 40 procent av föroreningarna, till en kostnad på 1,7 miljarder kronor.
Därför krävs också beteendeförändringar. Det handlar om att köra mindre bil, koppla bort dagvatten från spillvatten, inte övergöda sina odlingar och minska nedskräpningen.
Källa: Ulrika Naezer
