Trots inflation och ekonomisk turbulens så ser framtiden för järnvägen ljus ut. Många projekt, som Europaspåret och Göteborg – Oslo-förbindelsen, ligger i stöpsleven för att inte tala om järnvägssatsningarna i norr. Och planerna på en förbindelse mellan Sydsverige och Danmark kommer att knyta samman Öresundsregionen när det gäller godstrafik och persontransporter. Det finns många skäl till att planerna för järnvägsinfrastrukturen är så aktuella. Med skenande transportkostnader för landsvägsgods och allt hårdare miljökrav på vägtrafiken aktualiseras järnvägen som det framtida transportmedlet.
Trycket på järn-vägen har ökat kraftigt efter pandemin. Tågen går överfulla både i Sverige och på kontinenten. Men engagemanget för järnvägstransporter har också sina baksidor. Många av de åtgärder som Trafikverket gör för att uppgradera det svenska järnvägsnätet har inneburit påfrestningar på trans-portinfrastrukturen. Minskad kapacitet och inställda tåg är konsekvenserna av upprustningsarbetena. I dag har järn-vägsnätet nått kapacitetstaket på många håll. Det finns helt enkelt inte plats för fler tåg på spåren. Det enda sättet att öka tillgängligheten är mer räls, menar Roberto Maiorana, generaldirektör på Trafikverket.
På mindre än trettio år har persontrafiken på järnvägen fördubblats samtidigt som godstrafiken har ökat med 12 procent. Med ökat resande har utbudet också vuxit, från 700 000 avgångar vid millennieskiftet till runt miljonen tjugo år senare. Detsamma gäller antalet järnvägsföretag som trafikerar spåren – från sex företag 1990 till 24 företag 2020. Och i den nationella planen för Sveriges Transportinfrastruktur satsas det miljarder kronor för åren 2022–2033, vilket är den största infrastruktursatsningen i modern tid. Av dessa investeringar går 165 miljarder till järnvägsunderhåll, en satsning som är nödvändig på den underhållsskuld som svensk järnväg dras med.
Inte minst den interkontinentala trafiken har fått en renäs-sans. När man nu kan ta sig med tåg till Hamburg så öpp-nar det dörren till hela det kontinentala järnvägsnätet som ett attraktivt alternativ till flyget. Inte minst prismässigt står sig järnvägsresorna väl i konkurrensen med flyget om man räknar på totalkostnaderna från dörr till dörr. Flyget må vara billigt men transfer och många timmar på flygplatsen drar kostnader, för att inte tala om jobbiga incheckningar och säkerhets kontroller.
Att vi nu är inne i ett kärvt ekonomiskt läge får inte bromsa planerna på en utbyggnad av järnvägskapaciteten. Världen har upplevt ekonomis-ka kriser förr. Erfarenheten visar att förr eller senare vänder det och då är det bra att planerings-arbetet är gjort och att man omgående kan sätta spaden i backen. Framtiden för järnvägen är ljus.
AV PETER HÖÖK
