Tidigare i år tillträdde Helén Broo som den ideella föreningen Brosamverkans nya professor vid Chalmers institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik. Tanken med professuren, som instiftades 2016, är att den ska utgöra en länk mellan byggbranschen och akademin.
– Jag ska försöka göra så att branschen tillägnar sig det som det forskas på och akademin forskar på det branschen behöver, sammanfattar Helén Broo sitt uppdrag.
Av: Simon Matthis
Brosamverkan laddar just nu upp för Brobyggardagen 2024, en traditionsrik konferens som hålls en gång om året, ”alltid sista måndagen i januari och alltid på Svenska mässan i Göteborg, som Helén Broo säger.
Brobyggardagen är ägnad forskning och erfarenhetsutbyte kring brobyggnad, där svenska och internationella projekt samt aktuella te-man stöts och blöts. På konferensen utses också Årets brobyggare, som utöver äran får ett resestipendium på 50 000 kronor.
– Brobyggardagen samlar personer från hela spannet, alltifrån akademin till konsulter, leverantörer, entreprenörer och beställare, så det ska finnas något för alla, säger Helén Broo som tillägger att man även bjuder in alla som gör kandidatarbeten på Chalmers inom samhällsbyggnad och konstruktionsteknik.
Till konferensen hör också en utställning med utställare av produkter och tjänster, till exempel beräkningsprogram.
FOTO: SHUTTERSTOCK
Hängbro över Donau Årets upplaga av Brobyggardagen illustrerar vilken typ av broprojekt som konferensen väljer att ta upp. Då fokuserade man till exempel på en hängbro över Donau där kabelfästena byggts rakt in i bergssidorna och med anslutande vägar direkt från bergtunnlar. Ett pågående broprojekt över Rhen fanns också med på konferensprogrammet då det kommer med den svåra utmaningen att ersätta två befintliga broarna med nya broar, som byggs alldeles intill och under pågående trafik.
Från svensk horisont lyftes broprojektet Varvsbron i Helsingborg, liksom bron över Skurusundet samt ett kabelbyte på Strömsundsbron. Klimatvänlig anläggningsbetong var en annan programpunkt.
Initiera ny forskning
Helén Broo tillträdde sin tjänst som adjungerad professor vid Chalmers till Brosamverkans förfogande tidigare i år. Hon efterträder då Mats Karlsson, Trafikverket, som innehade den första professuren mellan åren 2016 och 2022.
– Jag kommer att vara tillgänglig 20 procent av arbetstiden, vilket motsvarar en dag i veckan hos Brosamverkan på Chalmers. Nu i början har jag också försökt vara på plats så mycket som möjligt och lära känna de som jobbar på avdelningen och doktorander, säger Helén Broo.
Helén Broos uppdrag på Brosamverkan är mångskiftande, det handlar både om att utgöra en bro mellan akademin och byggbranschen, fungera som biträdande handledare för studenter i doktorandprojekt, handleda studenter i examensarbeten, ”promota” forskningsresultat samt även initiera ny forskning.
– Jag ska försöka göra så att branschen tillägnar sig det som det forskas på och akademin forskar på det branschen behöver.
Till vardags är Helén Broo gruppchef på Skanska Teknik för broanläggningsgruppen i region Göteborg.
Helén betonar att det är viktigt att man ser till helheten vid brobyggnad inte bara slutprodukten ett produktionstänk där hela vägen fram till färdig produkt är lika relevant.
FOTO: SHUTTERSTOCK
Utmaningarna
Vilka är de största utmaningar för branschen?
– Det är klimatet, svarar hon utan att tveka en sekund och tillägger:
– Att vi gör så mycket vi kan för klimatet när vi bygger. Vi i den här branschen har oerhört stor påverkan på klimatutsläppen eftersom vi använder så mycket stål och betong.
Broo framhåller att ett viktigt sätt att minska branschens miljöpåverkan är att bland in andra material än cement i betongen.
– Just tillverkning av cement släp-per ut mycket koldioxid och värme, säger Helén Broo.
Generellt går utvecklingen i branschen mot att använda så litet material som möjligt.
– Mycket i branschen nu handlar om att optimera, att använda så litet material som möjligt. Vilket både är en ekonomisk fråga och en fråga för miljön, fortsätter hon.
– Man försöker också kombinera material så att man använder rätt material på rätt ställe.
Kan AI göra underverk?
Kan då träbroar visa vägen mot mer hållbara brobyggen, liksom det idag blir allt vanligare med riktigt höga fler bostadshus av till exempel limträ? I bergiga länder som Schweiz och Norge finns mycket träbroar. Nej, det tror inte Helén Broo, men hon reserverar sig för att hon inte vet så mycket om träbroar.
Inom snart sagt alla branscher tror man att AI (artificiell intelligens) kommer att göra underverk är det något ni tittar på inom Brosamverkan?
– Vi hoppas väl kunna dra nytta av det i flera led och få en doktorand inom AI, berättar Helén Broo.
Hon säger att AI skulle kunna hjälpa till att göra smarta val i ett tidigt skede, där man tittar på helheten byggbarhet parat med säkerhet.
Big Data, möjligheten att urskilja mönster i en enorm mängd data på ett effektivt och snabbt sätt, är centralt inom AI. Inom brobyggnadsbranschen finns mycket erfarenhet samlad, som kanske inte alltid används optimalt:
– Hos alla entreprenadföretag finns väldigt mycket erfarenhet samlad och mycket olika sorters erfarenhet, ofta är det så att en person har varit van att göra på ett visst sätt och fortsätter med det, trots att det inte är det bästa, resonerar Helén Broo.
Det här skulle ett AI förhoppningsvis kunna ändra på. Med dess hjälp skulle man kunna analysera en stor mängd samlad data/erfarenhet och utan oförutfattade meningar hitta de optimala lösningarna eller arbetssätten.
I utvecklingens ”bakkant” Men trots AI-trenden tar utveckling inom brobyggnadsbranschen lång tid och det ligger kanske i sakens natur: branschen är per definition konservativ. Helén Broo vänder sig därför mot att tala om vad som ligger inom ”teknikens framkant” när det gäller brobyggnad.
– Vår bransch ska snarare ligga i bakkant. Det är ju mycket pengar som läggs ned på brokonstruktioner som är dimensionerade för att klara sig 80 eller 120 år. Då chansar man inte. Därför tar utveckling så lång tid, säger Helén Broo.
På ett område tar dock branschen stora kliv framåt, bokstavligen. Man bygger allt längre och längre brospann.
– Så har det varit sedan urminnes tider.
Brounderhåll
En annan viktig fråga för Brosamverkan är underhåll och livslängdsförlängande åtgärder på broar.
– En viktig aspekt att det ska vara lätt att underhålla broar, berättar Helén Broo.
Vilket inte alltid är fallet. Broar med rörliga delar till exempel kräver särskilt mycket underhåll, framhåller Helén. Ett sätt att förlänga livslängden är att förstärka dem. En sådan metod belönades till exempel med priset Årets bro-byggare 2022, då prismottagaren Robert Hällmark vann det för att ha utvecklat ”beräkningsverktyg för innovativa förstärkningsmetoder, något som medfört en förlängd livslängd av befintliga broar”.