Stora osäkerheter gällande målår för Norrbotniabanan

Nyligen presenterades Trafikverkets förslag till regeringen när det gäller möjligheterna att intensifiera byggandet av bland annat Norrbotniabanan. I en skrivelse till regeringen efterlyser dock intresseorganisationen Norrbotniabanegruppen en större tydlighet vad gäller målår för färdigställandet, finansiering och hur det fortsatta arbetet ska bedrivas.

–Trafikverket har gjort en gedigen utredning och lämnat många bra förslag på hur en tidigareläggning av bland annat Norrbotniabanan skulle kunna genomföras. Men vi behöver också ett konkret tidsmål för när den ska vara färdigställd. Det är avgörande för att berörda kommuner, regioner och inte minst näringslivet ska kunna planera och genomföra sina egna investering­ar, säger Gusten Granström, vd på Norrbotniabanan AB.

I Trafikverkets utredning framgår att det skulle vara möjligt att färdig­ställa hela Norrbotniabanan, från Umeå till Luleå, till år 2036 i stället för år 2040 som man tidigare angett som möjlig målgång. Dock under förutsättning att finansieringen fortsätter i samma takt som den nuvarande nationella transportpla­nen anger. Norrbotniabanegruppen ifrågasätter om detta besked verk­ligen kan kallas en tidigareläggning med tanke på att det Transeuro­peiska Transportnätet, TEN­T, där Norrbotniabanan ingår, ska stå klart redan 2030.

– Dessutom har Trafikverkets pro­jektorganisation och kommunerna Umeå, Robertsfors och Skellefteå haft 2030 som riktmärke för färdig­ställandet av den första etappen till Skellefteå. Därför känns det rimligt att i ifrågasätta om det här verkli­gen är en tidigareläggning, säger Elisabeth Sinclair projektledare för Norrbotniabanegruppen.

Investeringarna i Norrbotten och Västerbotten uppgår nu till hela 1400 miljarder kronor enligt Norr­bottens Handelskammare. I sitt re­geringsuppdrag trycker Trafikverket på vikten av att samtliga fem utpe­kade projekt – Malmbanan, dub­belspåret mellan Boden och Luleå, Malmporten, förbifart E4 genom Skellefteå och Norrbotniabanan – behövs för att investeringarna ska ge full effekt.

– Det är väldigt bra. Det är ock­så viktigt att inte ställa de här fem projekten mot varandra. De är alla en del av den viktiga infrastruktu­ren i norra Sverige och måste drivas framåt parallellt. För infrastruktur handlar inte bara om förmågan att frakta gods. Den är minst lika avgö­rande för kompetensförsörjningen som är den kanske allra mest brän­nande frågan i norra Sverige just nu, säger Gusten Granström. 

Och när det gäller just förmågan att transportera människor, person­trafiken, så pekar alla siffror på ett stort behov av Norrbotniabanan som en viktig faktor för att klara kom­petensförsörjningen och samtidigt minska klimatpåverkan. Trafikver­kets utredning visar på en kraftig tillväxt längs banans södra sträcka och skriver upp tidigare prognoser kring befolkningsutvecklingen i Umeå och Skellefteå rejält. Den tidi­gare prognosen pekade på en befolk­ningsökning i Skellefteå med 4500 personer till 2040. När Trafikverket nu tar med de massiva investering­arna i beräkningarna landar den nya siffran på 17 000 personer. Även Umeås befolkning kommer att öka mer än prognosen om än inte lika markant ökning i tilläggsprognosen som Skellefteå.

– Det är viktigt att förstå vilken enorm påverkan dessa investeringar har på i princip alla samhällsfunk­tioner i norra Sverige. Och att om­ställningen och utvecklingen måste ske skyndsamt, inte minst när det gäller infrastrukturen, säger Elisa­beth Sinclair.

 I skrivelsen till regeringen efter­lyser Norrbotniabanegruppen alltså ett fastställt målår då Norrbotniaba­nan ska vara klar, för att underlätta planering och genomförande för kommuner, regioner och operatörer. Man vill också att regeringen skynd­samt ska avgöra de inlämnade över­klagandena gällande järnvägspla­nerna mellan Umeå och Skellefteå. Detta för att regeringen, i anslutning till att dessa ärenden avgörs, ska kunna ge Trafikverket ett byggstarts­beslut och också en möjlighet att använda de medel som finns i befintlig infrastrukturplan för delsträckan mellan Dåva och Skel­lefteå.

– Vi ser också gärna att regeringen accepterar Trafikverkets förslag om upplåning som en kompletterande finansiering till anslagsfinansie­ring. Det vore också bra om reger­ingen omgående begär riksdagens tillstånd för en sådan upplåning för att lösa finansieringen av hela Norrbotniabanan. Vi behöver göra allt vi kan för att färdigställa banan så snart det är möjligt, säger Gusten Granström.

När det gäller det fortsatta arbe­tet med att intensifiera byggandet av Norrbotniabanan har Norrbot­niabanegruppen tagit fasta på de lärdomar som drogs under byggan­det av Botniabanan under 2000­ta­lets första tio år. Där sattes tidigt ett målår och man skapade även ett infrastrukturbolag som gav kommu­nerna större insyn i Trafikverkets arbete och tvärtom. 

– Det gjorde det lättare för kom­munerna att organisera sitt arbete och säkerställde att inte kommuner­na själv blev en flaskhals i arbetet. 

Det skapade bra kopplingar mellan kommunerna och Trafikverket, deras experter och andra myndig­heter. De goda flödena mellan alla aktörer ledde också till fördelar när det gällde att behålla kompetens i bolaget under hela projekttiden. Tyvärr är bolagisering något som Trafikverket sagt nej till, säger Elisa­beth Sinclair och tillägger:

– Förhoppningen är att Trafikver­ket inte bara för en dialog med berörda parter utan att man också tillsammans tänker utanför box­en för att hitta nya snabbare vägar fram för projektet. I sitt anförande på Järnvägsforum sa infrastruktur­ministern Andreas Carlson att en god infrastruktur och transporter är helt avgörande för att Sverige ska lyckas med den gröna omställning­en. Det visar på vikten av ett snabbt färdigställande.