För att stärka Sveriges motståndskraft vid kriser och krig behöver utrikeshandeln få en betydande plats i försörjningsmodellen. Kommerskollegium betonar vikten av att öka fokus på internationella handelsflöden och relationer för att säkra landets försörjningstrygghet.
Under Rikskonferensen Folk och försvar lyfte Kommerskollegiums generaldirektör, Anders Ahnlid, fram att en diversifierad internationell handel möjliggör snabbare omställning för företag vid kriser. Det är särskilt tydligt med erfarenheter från pandemin och Ukrainakriget. Nära kopplingar till EU-marknaden har varit avgörande för Ukrainas motståndskraft.
Svenska företag har sin huvudsakliga marknad i EU. En stabil inre EU-marknad är därför kritisk för Sveriges försörjningstrygghet, men den utmanas under kriser. För att bättre hantera framtida kriser, inklusive pandemier, föreslås starkare krisinstrument inom EU.
För att öka Sveriges motståndskraft föreslås även nationella åtgärder. Det innefattar att göra utrikeshandeln till en egen beredskapssektor med en ansvarig myndighet, likt Försvarsberedningens förslag. Dessutom pekas på behovet av förbättrad importinfrastruktur, såsom Fehmarn Bält-förbindelsen, och snabbare tullprocesser vid nordiska gränsövergångar.