Preliminär överenskommelse om EU:s nya avloppsdirektiv har nåtts, med syftet att minska utsläpp av skadliga ämnen i miljön. Den 29 januari undertecknades avtalet mellan EU-parlamentet och EU:s ministerråd. Det återstår ett formellt antagande i parlamentet och rådet innan det nya avloppsdirektivet kan implementeras i svensk lagstiftning.
Ann-Sofie Eriksson från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) uttrycker glädje över den nära förestående antagandeprocessen och betonar att det reviderade direktivet nu är mer ambitiöst. Under lagstiftningsprocessen har man arbetat för att undvika kostsamma krav som inte ger motsvarande miljönytta. Eriksson poängterar även att det nya direktivet tar bättre hänsyn till svenska förhållanden, med en glesare befolkning och kallare klimat jämfört med andra EU-länder.
Det nya direktivet innebär följande förändringar:
- Utökad täckning av avloppsdirektivet till fler tätorter med skärpta krav på reningsverk.
- Krav på rening av kväve och fosfor för tätorter med minst 150 000 invånare (pe).
- Införande av rening av mikroföroreningar, inklusive läkemedelssubstanser, i reningsverk för tätorter med minst 150 000 invånare (pe). Producenter av läkemedel och kosmetika ska stå för 80 procent av kostnaden för denna rening.
- Målet att avloppsreningsverk ska vara energineutrala senast år 2045 genom användning av förnybar energi från både interna och externa källor.
- Krav på att avloppsvattenplaner ska finnas senast år 2033 för tätorter med minst 100 000 invånare (pe).
Det är viktigt att notera att det nya avloppsdirektivet ännu inte har definitiva formuleringar tillgängliga, och det saknas information om specifika aspekter såsom icke-försämringsförbudet kopplat till Weserdomen, samt undantag för kväveretention och kalla vatten.
För att förstå de exakta konsekvenserna för SKR:s medlemmar krävs en noggrann analys när de slutliga lagtexterna är publicerade. Det är även betydelsefullt att regeringens implementering i svensk lagstiftning genomförs i samråd med SKR.
Källa: SKR