Den 3 oktober presenterade regeringen sin infrastrukturproposition. Här föreslås att den ekonomiska ramen för transportinfrastrukturen ska uppgå till 1 171 miljarder kronor för åren 2026–2037. 354 miljarder kronor går till vägar, medan järnvägen får 210 miljarder. Transportföretagen välkomnar satsningarna på vägar medan Swedtrain ser en obalans mellan investeringarna i vägar och järnväg.
– Fortsätter man i denna takt skulle det ta minst 100 år att lösa den nuvarande underhållsskulden för järnvägen, skriver Swedtrains generalsekreterare Anne Geitmann i ett pressmeddelande.
Utgångspunkten för regeringens infrastrukturproposition är att underhållet för det svenska väg- och järnvägsnätet ska stärkas samtidigt som det behövs investeringar i ny infrastruktur. Propositionen bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.
Branschföreningen Swedtrain ser en obalans i de investeringar som föreslås.
”Det här innebär att vägnätets underhållsskuld kan nollställas under planperioden på 12 år, medan järnvägens skuld bara minskar med 10–15 procent. Det är förvånande att Trafikverket har kapacitet att hantera vägunderhållets volym, men bara begränsad kapacitet för järnväg. Därför vill vi uppmana regeringen att trycka ännu mer på ökad produktivitet och effektivisering från myndigheten”, säger Swedtrains generalsekreterare Anne Geitmann.
Satsningar på vägunderhåll välkomnas
De ekonomiska medlen till vägunderhåll ökar med mer än 50 procent jämfört med gällande plan, och regeringen hävdar att hela underhållsskulden på vägsidan ska återtas under planperioden. Enligt en analys av branschföreningen Transportföretagen kan 34 procent av landets vägar i dag betecknas vara i dåligt eller mycket dåligt skick.
– Det är mycket positivt med en stor satsning på vägunderhållet. Att Sveriges vägar håller god standard är avgörande för Sveriges tillväxt och konkurrenskraft, men också för möjligheterna att ha en fungerande vardag och välfärd. Tyvärr är det ofta först när infrastrukturen brister som dess stora betydelse märks, säger Marcus Dahlsten, vd på Transportföretagen i en kommentar till propositionen.
Man välkomnar också att regeringen öppnar för alternativ finansiering av infrastrukturprojekt, där bland annat Malmbanan och Östlig förbindelse pekas ut som tänkbara projekt.
”Detta kan komma att gynna både svenska företag och samhället i stort”, skriver Transportföretagen.
Modern teknik efterfrågas
Branschföreningen Tågföretagen är skeptisk till att regeringen och Sverigedemokraterna hävdar att anslaget är så stort det kan vara kopplat till Trafikverkets bedömning av dess förmåga att genomföra underhållsåtgärder.
”Den bedömningen borde regeringen emellertid ha granskat mer noggrant. Det finns modern teknik för effektivt underhåll som inte används i Sverige, bland annat till följd av Trafikverkets agerande. De alltför beskedliga satsningarna på järnvägsunderhåll innebär fortsatt stora utmaningar med punktligheten under lång tid framöver. Tågföretagen hade välkomnat ett tydligt mål för eliminering av även järnvägens underhållsskuld”, skriver branschföreningen i en kommentar.
”Kostnadskontrollen förbättras”
Med motivet att förbättra kostnadskontrollen och få bättre budgetdisciplin flyttas 59 miljarder kronor som i tidigare infrastrukturpropositioner har ingått i den totala ekonomiska ramen och som nu fortsättningsvis kommer att hanteras i Trafikverkets förvaltningsanslag. Vid en jämförelse mellan den gamla ekonomiska ramen för planperioden 2022–2033, där dessa förvaltningsmedel ingick, och den nya ramen för planperioden 2026–2037 tillsammans med de nu utflyttade medlen, blir den totala ökningen 262 miljarder kronor, eller 27 procent.
– Detta innebär att Trafikverkets förvaltningskostnader inte längre kommer att belasta infrastrukturramen. På det sättet ökar transparensen och kostnadskontrollen förbättras utifrån den översyn som gjorts av Trafikverkets finansiella styrning, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.
Till den ekonomiska ram som föreslås i propositionen tillkommer även medel från till exempel trängselavgifter och banavgifter. Sammantaget ger detta en total satsning på transportinfrastrukturen på 1 315 miljarder kronor.
”Mer infrastruktur kan fås för pengarna”
Samtidigt som ett utökat underhåll är prioriterat krävs investeringar i ny och samhällsekonomiskt effektiv infrastruktur. Förutsättningar för resor till arbete och utbildning samt näringslivets transporter ska ÄI infrastrukturpropositionen föreslår regeringen att medel till utveckling av transportinfrastruktur blir 607 miljarder kronor.
Men Swedtrain menar att det finns stora möjligheter att få mer infrastruktur för pengarna
”Genom digitalisering och automatisering, till exempel med det nya signalsystem som ERTMS, digitala automatkoppel (DAC) och prediktivt underhåll kan vi effektivisera och öka kapaciteten i hela järnvägssystemet”, skriver Swedtrain i en kommentar.
Anders Carlsson