I en ny rapport från Sweco redovisas potentialen för 22 europeiska städers blåa och gröna områden i den byggda miljön. Integrerade vattenrelaterade ekosystem och gröna ytor såsom träd, våtmarker och gröna tak är avgörande för biologisk mångfald, stadens motståndskraft mot extremväder och förbättrad livskvalitet. Bland de studerade städerna ligger Stockholm och Göteborg under medianen för andelen blågröna områden, men rapporten visar att båda städerna har stor potential att öka sina andelar och därmed även uppfylla EU:s nya naturrestaureringslag.
Rapporten omfattar 22 storstäderi Europa och resultaten visar att Tammerfors, Bergen och Oslo har störst potential att bli Europas grönaste städer, medan Stockholm och Göteborg behöver öka sina insatser för att nå "30-procentsregeln”* för blågröna ytor – en nivå som enligt rapporten är fullt möjlig att uppnå.
Stockholm har idag 22 procent blågröna områden, med potential att nå upp till 33 procent. Göteborg har för närvarande 23 procent och kan också öka sin andel till 33 procent. Detta skulle i sin tur innebära att Stockholm och Göteborg kan öka sina hektar med blågröna områden med 51 procent respektive 44 procent genom tillämpning av regenerativ design. Regenerativ design för stadsutveckling utgår från, eller efterliknar, ekosystemets naturliga processer för att skapa motståndskraftiga, hållbara miljöer som integrerar samhällets behov med naturens.
– Den pågående förlusten av biologisk mångfald sker i en alarmerande takt och omfattning, vilket utlöser en kedjereaktion. Detta hotar även de grundläggande ekosystemtjänster som medborgarna är beroende av, såsom rent vatten och luft samt pollinering av grödor, säger Ann-Louise Lökholm Klasson, vd Sweco Sverige.
EU:s naturrestaureringslag och stadsutvecklingens utmaningar
Den nyligen antagna naturrestaureringslagen inom EU ställer krav på medlemsländerna att stoppa förlusten av urbana grönområden och stärka biologisk mångfald. Lagen kräver åtgärder som att öka urbana grönytor, återställa vattendrags ekologiska funktioner, vända nedgången för pollinatörer och restaurera torvmarker. Dessutom finns ett åtagande att plantera minst tre miljarder träd inom EU fram till 2030. För att stödja genomförandet har EU avsatt minst 20 miljarder euro per år fram till 2027.
För närvarande bor 75 procent av EU:s medborgare i stadsområden. När städerna växer tenderar blågröna områden att ge vika för grå infrastruktur, vilket påverkar den biologiska mångfalden negativt. Genom att asfaltera naturliga ytor, avverka träd och kanalisera vattendrag har urban utveckling lett till ekologiska "döda zoner" och ökad sårbarhet för översvämningar och värmeböljor.
– Med stöd av EU:s naturrestaureringslag och regenerativ design för stadsutveckling kan Stockholm och Göteborg stärka sina blågröna områden och bli förebilder för hållbar stadsutveckling i Europa. För att uppnå detta krävs en kombination av naturbaserade lösningar, invånarengagemang och innovativa stadsplaneringsmetoder, fortsätter Ann-Louise Lökholm Klasson.
Rekommendationer för hur städer kan bli mer motståndskraftiga
- Använd blågrön infrastruktur för att utveckla staden i harmoni med naturliga element som träd, våtmarker och gröna tak. Detta förbättrar biologisk mångfald, stadens motståndskraft mot extremväder och ger rekreationsytor.
- Satsa på inhemska växtarter, kontrollera invasiva arter och restaurera ekosystem där det behövs för att förbättra stadens ekologiska hälsa.
- Skapa gröna korridorer för att sammanlänka naturområden och stödja arters förflyttning.
- Använd genomsläppliga ytor, regnvatteninsamling och våtmarker för effektiv vattenhantering och förebygg översvämningar.
- Involvera medborgare i planering och projekt för att främja inkludering och samarbete.
- Bygg en cirkulär ekonomi genom att återanvända och återvinna material, energi och vatten samt minimera avfall.
- Uppmuntra stadsodling för att öka lokal matproduktion och minska transportutsläpp.
- Skapa en motståndskraftig infrastruktur som anpassar sig till klimatförändringar.
- Främja hållbara transporter och mobilitet, inklusive 15-minuters tillgång till nyckeltjänster och hållbara transportmedel.
Exemplet Sjöstaden i Trelleborg visar regenerativ stadsutveckling med hållbara byggmaterial, urban skog, delningstjänster och återanvändning av spillvärme. Projektet är klimatpositivt och har en digital 3D-modell för att optimera miljöpåverkan.