Förbättringar inom flygresor, ökad linje- och destinationsvariation samt ökade kommersiella intäkter ledde till positiv resultatutveckling och ökad resenöjdhet för Swedavia. Nettoomsättningen ökade med över 1 miljard kronor och nådde nära 6 miljarder kronor jämfört med 2022.
Trots positiv rörelseresultatutveckling ökade kostnaderna på grund av högre passagerarvolym och inflation. Rörelseresultatet för hela året var -318 miljoner kronor jämfört med -783 miljoner år 2022.
– Fler resenärer ledde till att nettoomsättningen ökade med 1,1 miljard kronor jämfört med föregående år. Även de kommersiella intäkterna per passagerare fortsatte att öka som en följd av vår uppdaterade kommersiella strategi med bland annat den nya marknadsplatsen på Arlanda. I takt med att resenärerna blev fler ökade också kostnaderna, som också påverkats uppåt av inflationstakten. Bolagets rörelseresultat fortsätter att utvecklas positivt och kassaflödet från den löpande verksamheten var positivt under årets tre sista kvartal. I takt med att resandet ökar fortsätter vi arbetet för att åter nå hållbar lönsamhet, säger Jonas Abrahamsson, Swedavias vd och koncernchef.
Under 2023 ökade antalet resenärer på Swedavias tio flygplatser med 17 procent till över 32 miljoner, vilket motsvarar cirka 80 procent av nivåerna före pandemin. Utrikesresandet ökade med 19 procent till nära 24 miljoner resenärer, medan inrikesresandet ökade med 10 procent. Swedavia lade till nästan 40 nya flyglinjer och nio nya destinationer, främst genom SAS, Ryanair och Eurowings. Nettoomsättningen för helåret nådde 5 931 miljoner kronor, en ökning med 1,1 miljarder kronor jämfört med föregående år.
Rörelseresultatet förbättrades med 465 miljoner kronor och uppgick till -318 miljoner kronor. Implementeringen av den nya kommersiella strategin fortsatte med fokus på varierat och prisvärt utbud.
– I takt med att resandet ökar ser vi hur våra satsningar på ett utökat kommersiellt utbud och en stark operativ leverans bidrar till ett stärkt resultat och nöjdare resenärer. Vi fortsätter driva utvecklingen av våra flygplatser, men för att säkerställa konkurrenskraften krävs även insatser på nationell nivå. Det är hög tid att se över ett nationellt styrmedel som flygskatten, som är direkt konkurrenshämmande och hämmar flygets nödvändiga klimatomställning. Flygskatten begränsar bland annat möjligheterna att attrahera de interkontinentala direktlinjer som är nödvändiga för Sveriges tillgänglighet, säger Jonas Abrahamsson.