Bjerking genomför jordsondering och provtagning i tidigare fryst Botnia-lera utanför Örnsköldsvik som en del av uppföljningen av frysstabiliserad mark vid Botniabanan. De leder ett FoU-projekt finansierat av Trafikverket Stora projekt, Branschsamverkan i Grunden (BIG), InfraSweden, Vinnova och KTH.
Det är ett unikt projekt där marken som frystes för Botniabanan för 20 år sedan nu återgår till sin ursprungliga temperatur. Detta möjliggör jordsondering och provtagning för att generera ny kunskap om frysta konstruktioner i finkornig jord. Metoden med att frysa jorden anses vara miljövänlig och hållbar för att stabilisera marken vid byggprojekt.
– Det är ett väldigt spännande och annorlunda uppdrag på många sätt och vis, där vi själva har förvånats över hur pass torr och hård jorden är vid upptagning av proverna. Det ska bli intressant att få ta del av resultaten och följa upp hur lerans egenskaper har förändrats efter att ha genomgått de här frysnings- och tiningsprocesserna, ca 20 år senare, säger Desirée Norberg, fältingenjör på Bjerking.
Tidigare forskning visar att designen av frysta konstruktioner bygger mestadels på laboratoriedata. Få projekt har utförts med sådana konstruktioner i finkornig jord, och problem har uppstått vid tidigare projekt där förväntade resultat inte uppnåtts. Det finns ett behov av att studera spänningar och sättningar mer detaljerat för att förbättra kontrollen över frysförloppet.
Artificiell frysning av djupare mark skiljer sig från naturliga cykler av tjälnings- och tiningsprocesser, främst på grund av hastighet, spänningar och tidigare exponering för frysning.
Detta FoU-projekt är en fortsättning på tidigare forskning vid KTH om Botniabanan, vilket resulterade i en doktorsexamen 2009. Målet är att utvärdera prognoser från laboratoriestudier för korrekta sättningsprognoser och undersöka om egenskaperna hos den tinade jorden är desamma som efter laboratorieförsök med frysning och tining.
