Enskilda avlopp spelar en väsentlig roll för Sveriges beredskap och miljöskydd. I krissituationer som naturkatastrofer eller andra samhällsstörningar kan stora avloppsreningsverk slås ut, medan enskilda avloppssystem ofta kan fortsätta fungera. Detta gör dem till en viktig resurs för att upprätthålla grundläggande sanitet och skydda våra vattenkällor.
Trots detta är åtgärdstakten för att säkerställa funktionen av dessa system låg – endast omkring 2 procent av de enskilda avloppen åtgärdas per år. För att nå en hållbar och robust avloppshantering behöver denna takt minst fördubblas till 5 procent per år.
Viktigt för glesbygden och miljön
I glesbygdsområden där kommunala avloppssystem saknas är enskilda avlopp den enda lösningen. Effektiva och väl underhållna system minskar behovet av långväga transporter av avloppsvatten och kräver inte flera mil av grävarbeten och ledningsnät. Dessutom skyddar de våra sjöar och vattendrag från föroreningar. Enligt Havs- och vattenmyndigheten saknar närmare 240 000 enskilda avlopp i Sverige annan rening än slamavskiljning, vilket gör dem olagliga enligt miljölagstiftningen som instiftades 1969.
Beredskap och resiliens
Enskilda avlopp som bygger på infiltration, markbäddar och minireningsverk är mindre sårbara och kan fortsätta att rena avloppsvatten även under svåra förhållanden. Detta bidrar till en mer hållbar och självförsörjande avloppsrening och ökar delar av samhällets resiliens. Enskilda avloppssystem möjliggör också för människor att bo och arbeta var de vill, vilket är en förutsättning för en levande landsbygd.
Tre viktiga åtgärder
För att nå en mer hållbar åtgärdstakt på 5 procent per år krävs konkreta insatser:
- Obligatoriska avloppskontroller – Ett enhetligt nationellt system för tillsyn för att säkerställa att de enskilda avloppen fungerar och uppfyller miljökraven.
- Personcertifiering av anläggare – Krav på certifiering för de som installerar och underhåller enskilda avlopp, vilket höjer kvalitén och den långsiktiga funktionaliteten.
- En tydlig och enhetlig lagstiftning – Det behövs en rättssäker och tydlig lagstiftning som underlättar genomförandet av nödvändiga åtgärder.
Caroline Harrå är branschutvecklare för VA och Små Avlopp hos VVS-Fabrikanterna och hon säger att åtgärdstakten måste öka för att säkerställa att enskilda avlopp fortsätter skydda miljön och att bidra till Sveriges beredskap.
– En åtgärdstakt på minst 5 procent per år är avgörande för att upprätthålla en hög standard och robusta system. Tyvärr är det en bit kvar innan vi når dit, men genom att uppmärksamma frågan hoppas vi kommunerna fortsätter sitt viktiga arbete. Jag vill uppmana alla kommuner att intensifiera sina insatser för att säkerställa att våra små avlopp uppfyller miljökraven. Enskilda avlopp är en viktig del i vårt samhälle, inte minst när det kommer till beredskap, säger Caroline Harrå.
Om Aktionsgrupp Små avlopp
Aktionsgrupp Små Avlopp är ett branschinitiativ mellan VVS-Fabrikanterna och Maskinentreprenörerna. Målsättningen är en ökad och hållbar åtgärdstakt av Sveriges små avlopp, för en bättre vattenmiljö och hälsa. Kommunundersökningen har genomförts sedan 2006 och frågeställningen har alltid varit densamma: "Hur många tillstånd (inklusive anmälan) avseende enskilt avlopp (BDT samt WC+BDT) beviljades i er kommun/kommuner under föregående år".
Fakta om enskilda avlopp
- I Sverige finns närmare 950 000 enskilda avlopp. Av dessa är 700 000 wc-avlopp.
- 240 000 av dessa saknar annan rening än slamavskiljning och har därmed, enligt miljöbalken varit olagliga sedan 1969.
- En modern avloppsanläggning har en genomsnittlig teknisk livslängd på ca 20–30 år.
- Det krävs en utbytestakt på minst 5 procent för att hålla alla anläggningar med wc i gott skick.
- Åtgärdstakten behöver under en tioårsperiod ligga på 6,3 procent för att åtgärda de mest akuta anläggningarna.
Källa: VVS-Fabrikanternas Råd - Branschorganisation för VVS- och VA-industrin, SMED Rapport nr 166 2015, Havs- och vattenmyndigheten, Aktionsgrupp små avlopp.
