Utbudet av kollektivtrafik påverkar inte bilägandet

Att ha tillgång till ett stort utbud av kollektivtrafik minskar inte ägandet av personbilar. Det visar en ny studie från Trafikanalys. Olika samhällsgrupper efterfrågar olika former av transporter, vilket leder till att efterfrågan på bilresor kan öka parallellt med efterfrågan på kollektivtrafik. Studien visar också betydande skillnader mellan vilka som äger, privatleasar eller förmånsbeskattas för en bil.

Tillgång till bil eller kollektivtrafik är för många en förutsättning för att genomföra sina resor. Att resa med bil eller med kollektivtrafik kan ses som komplement till varandra, eller som ett substitut. Det vill säga, med tillräckligt god tillgång till kollektivtrafik behövs ingen bil. Trafikanalys har i rapporten Den svenska personbilsflottans bestämningsfaktorer – en rumslig ekonometrisk analys analyserat hur tillgången till kollektivtrafik påverkar benägenheten att äga en bil.

Förväntningen var att ett stort utbud av kollek­tivtrafik skulle innebära ett lägre bilinnehav, men det kan inte bekräftas i analys­en. En hög andel hushåll med låga inkomster påverkar bilinnehavet i ett område negativt. Däremot innebär en hög andel samman­boende hushåll, en hög andel boende i äganderätt och områden med hög andel av befolkningen med svensk bakgrund en positiv påverkan på bilinnehavet. Ålder, kön, urbaniseringsgrad och utbildningsnivå har också betydelse för bilägande.

Analysen ger också belägg för att det är delvis andra faktorer som är viktiga för att förklara innehavet av förmånsbilar och privatleasade personbilar. Bland annat kan vi se att i områden med en hög andel kvinnor och en hög grad av urbanisering och personer under 40 år ökar innehavet av privatleasade personbilar, samtidigt som dessa faktorer är negativa för bilinnehavet i stort.

Att ha tillgång till bil är en betydande transportrelaterad resurs som underlättar individens resande och därmed ökar personens tillgänglighet. Syftet med studien har varit att fördjupa kunskapen om faktorer som bestämmer personbilsflottan. Inled­nings­vis studeras hur personbilsinnehavet, kollektiv­trafikutbudet och ett antal socioekonomiska förklaringsfaktorer varierar geografiskt. Denna inledande analys komplet­teras med en regressions­analys där faktorer och samband klarläggs.