I budgeten görs en riktad satsning på ny laddinfrastruktur. Nästa år handlar det om 400 miljoner kronor som kan sökas genom det så kallade Klimatklivet, ett statligt investeringsstöd. 2024 och 2025 satsas 500 miljoner kronor per år. Totalt handlar det alltså om 1,4 miljarder.
– Man ska kunna använda en elbil oavsett om man bor i glesbygd eller i stan. Det ska finnas bra laddinfrastruktur där människor bor, arbetar och reser, säger Pourmokhtari till TT.
– Infrastrukturen behöver finnas på plats för att folk ska våga ta steget till elbil, så att man vet att man kan ladda hemma, på jobbet och kan resa.
Klimat- och miljöministern kallar Klimatklivet för framgångsrikt. Men övriga partier i regeringssamarbetet – M, KD och SD – har varit kritiska. Så sent som i valrörelsen ville M ta pengar från Klimatklivet för att finansiera sitt förslag till högkostnadsskydd för höga elräkningar.
– Klimatklivet har varit ett effektivt sätt att få ned våra utsläpp, säger Romina Pourmokhtari.
Hon hänvisar till att de åtgärder som hittills har fått stöd väntas minska utsläppen med 2,5 miljoner ton om året.
– Vi märker att här fungerar någonting, och då vill vi specifikt satsa på det, säger ministern.
Totalt kommer Klimatklivets anslag att ligga på cirka 3,1 miljarder 2023, inklusive satsningen på utbyggd laddinfrastruktur.
Klimatklivet infördes 2015 för att stödja företag, kommuner, bostadsrättsföreningar och andra som vill investera i åtgärder som ska få ner koldioxidutsläppen. Hittills har pengarna främst gått till att bygga nya laddstolpar och olika åtgärder för att minska transporternas klimatpåverkan, men även till exempelvis energikonvertering och produktion av biobränsle.
