Före 2010 hade Vägverket och Banverket egna produktionsavdelningar som konkurrerade med privata bolag om kontrakt för att bygga och underhålla vägar och järnvägar. I praktiken var Vägverket och Banverket både beställare och utförare för vissa entreprenader. För att öka förutsättningarna för en fungerande och rättvis konkurrens gjordes delar av Vägverkets och Banverkets produktionsavdelningar om till de statliga bolagen Svevia och Infranord.
– Staten lägger årligen över 50 miljarder kronor på infrastrukturprojekt. Reformen skulle bland annat leda till lägre priser på marknaden och till ökad effektivitet i bolagen. Nu vill vi veta om det blev så, säger riksrevisionsdirektör Claudia Gardberg Morner i ett pressmeddelande.
Svevia bildades 2009 genom att dåvarande enheten Vägverket Produktion knoppades av från Vägverket. Infranord bildades på motsvarande sätt genom avknoppning av Banverket Produktion 2010. Under 2010 skapades också Trafikverket genom en sammanslagning av Vägverket och Banverket.
Syftet med bolagiseringen var att bolagiseringen skulle leda till högre produktivitet och effektivitet inom både Svevia och Infranord, vilket i sin tur skulle leda till lägre priser och bättre kvalitet. Hur det blev med den saken ska nu Riksrevisionen ta reda på.