20 Miljoner till framtidssäkring av norra Sveriges vatten

Malin Tuvesson på pilotanläggningen i Sundsvall. Foto: Camilla Borgström, MSVA

Sedan hösten 2021 har Sundsvall varit epicentrum för banbrytande forskning kring högeffektiva metoder för kväverening i iskallt avloppsvatten. Detta nyskapande projekt har nyligen fått grönt ljus med ett imponerande forskningsanslag på hela 20 miljoner kronor från prestigefyllda forskningsrådet Formas.

Med denna ekonomiska injektion kommer forskningen pågå i en hel femårsperiod, ledd av kompetenta aktörer såsom MittSverige Vatten och Avfall i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet. Det är en integrerad del av det nationella forskningsprogrammet för hav och vatten.

I detta sammanhang belyser vi även den potentiella påverkan av ett varmare klimat på näringsbalansen i Bottenhavet och Bottenviken, vilket kan resultera i kväveutsläpp och potentiella algbildningar. Denna problematik är redan välkänd i Egentliga Östersjön och håller nu på att uppmärksammas i de norra delarna av Östersjön. Det är värt att notera att det för närvarande inte finns några specifika krav på kväverening norr om Norrtälje, men en intressant utveckling är att EU överväger att införa nya regleringar för kväverening i norra Sverige. Håll dig uppdaterad om denna banbrytande forskning!"

– Att klimatet blir varmare kan öka känsligheten i Bottenhavet och Bottenviken och göra att utsläpp av kväve leder till algblomning. Om det kommer krav på kväverening måste vi ha tillräcklig kunskap om hur vi kompletterar reningsverk i Norrland med kvävereningssteget utan att öka klimatpåverkan genom till exempel ökade lustgasutsläpp, säger Andriy Malovanyy, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

En del i projektet är därför att studera näringsförhållandena i Bottniska viken och genom modellering analysera olika scenarion för utsläpp från reningsverk framöver. Förutom den positiva effekten på miljön genom minskat utsläpp av kväve kan kvävereningen dock leda till högre klimatpåverkan genom ökad användning av kemikalier och utsläpp av lustgas som bildas vid kvävereningen. Det är därför viktigt att optimera processen för att minska miljöpåverkan ur ett bredare perspektiv.

– Vår utmaning är att hitta en effektiv rening i vårt kalla klimat som minskar kemikalieberoendet och minimerar klimatpåverkan. Vi kan komma att behöva bygga om avloppsreningsverken från grunden och då har vi chansen att välja en effektiv och resurssnål reningsteknik, säger Malin Tuvesson, utvecklingsansvarig på MittSverige Vatten och Avfall.

Forskningen kommer att bland annat att bedrivas i den redan befintliga pilotanläggningen vid Fillanverket i Sundsvall, som kommer att byggas om och anpassas efter projektets delvis nya inriktning mot att även rena fosfor biologiskt. För både biologisk fosforavskiljning och kväverening behövs lättnedbrytbara organiska ämnen (kolkälla).

– De tidigare pilotförsöken i Sundsvall visade att tillgången till organiskt material i kallt vatten är otillräcklig för en effektiv kväverening. I det nya projektet kommer vi därför också att studera hur en intern kolkälla kan produceras från det slam som avskiljs i början av reningsprocessen, säger Malin Tuvesson.

Källa: IVL