Investeringar i avloppsreningsverk ger inte bara god folkhälsa, bra miljö och fungerande samhällsbärande funktioner utan även betydande effekter på sysselsättningen. Det visar en rapport från branschnätverket VA-Fakta som släpptes på mässan Vatten 2023.
Rapporten har granskat konsekvenserna av investeringar i reningsverk i Kalmar och Gävle kommuner.
”Det blir tydligt att investeringar i avloppsreningsverk påverkar samhällsekonomin mycket positivt” skriver rapportens författare Ulf Silbersky.
Beräkningar gjorda av Svenskt Vatten visar att varje person i Sverige producerar över 200 liter avloppsvatten. Avloppsreningsverken i Sverige är dock hårt slitna och belastas av klimatförändringar och befolkningstillväxt, men även av kompetensbrist och skärpta lagkrav, konstaterar rapportförfattaren. Behovet av att underlätta investeringar i avloppsreningsverk är stor, och väl fungerande och moderna avloppsreningsverk är en grundförutsättning för ett samhälle som både ska klara av stora förändringar och bibehålla förmåga till fortsatt utveckling.
Två exempel, ett i Kalmar och ett i Gävle, som granskats under arbetet med rapporten visar att investeringar i reningsverk påverkar samhällsekonomin mycket positivt.
I Gävle gjordes en investering på två miljarder kronor i Duvbackens avloppsreningsverk. Rapporten visar att cirka 1100 nya årsarbeten i byggbranschen genererades i Gävle under projekttiden.400 indirekta årsarbeten tillkom också. Det handlar om jobb i produktionen av de varor och tjänster som används i byggandet av det nya avloppsreningsverket, och sysselsättning som uppstår i produktionen av de varor och tjänster som hushållen efterfrågar till följd av de ökade inkomster som den ökade produktionen i ekonomin medför.
Enligt rapporten beräknas tillskottet i Gävleregionens bruttoregionalprodukt bli 3 miljoner kronor. Förvärvsinkomsterna i Gävleregionen väntas öka med 533 miljoner kronor och de kommunala skatteintäkterna i regionen väntas öka med 180 miljoner kronor.
Investeringen på 2,1 miljarder i Kalmarsundsverket genererar cirka 1800 nya årsarbeten i byggbranschen i Kalmar under projekttiden. Till detta kommer 700 indirekta årsarbeten. Tillskottet i Kalmarregionens bruttoregionalprodukt beräknas till 75 miljoner kronor, och förvärvsinkomsterna i regionen väntas öka med 821 miljoner kronor. De kommunala skatteintäkterna i regionen väntas öka med 271 miljoner kronor.
”Dessa fallstudier visar att investeringarna stärker den ekonomiska tillväxten, möjliggör befolkningsutveckling och inte minst en snabbare omställning till ett hållbart samhälle med mindre miljöfarliga utsläpp och ökat cirkulärt användande av resurser”, skriver rapportförfattaren.
Anders Carlsson