I Nordicom vid Göteborgs universitet avslöjar forskare i en ny bok den globala teknikjättarnas kontroll över den digitala infrastrukturen i de främsta nordiska länderna. Boken avslöjar att teknikjättarna har mest inflytande i Danmark, medan Norge har bibehållit större nationellt och offentligt inflytande över internet. Digitaliseringen har dock omformat rollen för välfärdsstaterna i hela regionen, inklusive Sverige.
Internetets spridning och den omfattande digitaliseringen har skapat en ny form av kritisk infrastruktur i de nordiska samhällena. Denna omfattar kablar, datacenter, webbplatser, mobila appar och andra tjänster som nu stödjer vardagslivet och samhällets nyckelfunktioner. I den nya boken utforskar forskare från Köpenhamns universitet den digitala infrastrukturen i Danmark, Finland, Norge och Sverige.
− Vi ser en gradvis övergång från att nationella institutioner med starka band till välfärdsstaten har haft kontrollen över de underliggande kommunikationssystemen i den analoga tidsåldern, till att nya, kommersiella aktörer tar över makten över allt fler digitala kommunikationsmiljöer, säger Signe Sophus Lai, som skrivit boken tillsammans med Sofie Flensburg, båda forskare vid Center for Tracking and Society vid Institutionen för kommunikation vid Köpenhamns universitet.
− Genom att övergripande granska teknologier, marknadsaktörer och regleringsformer, som ofta behandlas separat både i forskning och lagstiftning, har vi sett hur teknikjättarna tar över allt större delar av infrastrukturen och hur välfärdsstaten blir alltmer beroende av dem, säger Sofie Flensburg.
Moderbolagen bakom teknikjättarna Google och Facebook, Alphabet och Meta, analyseras i boken då de dominerar användningen av webbplatser och mobila appar, kontrollerar användardata och investerar i digitala infrastrukturer i Norden och globalt.
Trots liknande utmaningar i de nordiska välfärdsstaterna identifierar boken betydande skillnader mellan länderna. I Danmark ligger den digitala infrastrukturen i huvudsak i utländska händer, och staten har haft begränsad framgång i att utmana teknikjättarnas makt.
I Norge har nationella aktörer som Schibsted behållit större ägande, och regeringen har fört en mer proaktiv politik, vilket inkluderar böter till Google. Sverige har generellt varit mer konkurrenskraftigt, med tidiga statliga investeringar i digital infrastruktur. Finland visar geopolitiska intressen med ryskt och amerikanskt ägande av infrastruktur, samtidigt som landet har satsat mer och tidigare på mobila infrastrukturer.
− De skillnader vi har identifierat i våra analyser visar att nationella stater fortfarande har en viktig påverkan på internets utveckling. Även om EU naturligtvis spelar en viktig roll i den framtida regleringen av internet, är det inte uteslutet för nationella politiker att påverka hur de digitala kommunikationssystemen utvecklas. Det handlar om att identifiera hur makten fördelas och skapa en kunskapsbas som kan övervakas och slutligen reglera utifrån. Just nu saknas den kunskapsbasen, och det är det vi har arbetat på med den här boken, säger Signe Sophus Lai.
Källa: Göteborgs universitet