Sjöfartsindustrin är i allra högsta grad internationell. Svenska rederier kan aldrig konkurrera med lägsta pris, men vi kan fortsätta att bygga vidare på vårt rykte som en av världens ledande sjöfartsnationer vad gäller miljöteknik, säkerhet och innovationskraft. Det hävdar Per Sjöberger, ansvarig för näringspolitik på branschorganisationen Sveriges Redareförening, som representerar ett sjuttiotal svenska rederier med verksamhet i hela världen.
En av de mest centrala frågorna för den svenska sjöfarten är förstås tonnageskatten, en fråga som såväl branschen som politiker har diskuterat och analyserat i många år. År 2004 tillsattes en tonnageskatteutredning som färdigställdes 2006. Sedan dess har Finansdepartementet förberett en tonnageskatteproposition.
- Tonnageskattens kanske allra viktigaste syfte är att stödja sjöfartsnäringen i EU:s medlemsländer och att skapa incitament för rederierna att registrera sina fartyg under nationell flagg. Sverige har i dagsläget en unik position eftersom vi är i stort sett det enda EU-land som ännu inte infört tonnageskatt, säger Per Sjöberger.
Tonnageskatten bygger på ett system som baseras på fartygens nettotonnage och fartygens intjäningsförmåga. I början av 2013 tillsatte regeringen en ny tonnageskatteutredning. Per Sjöberger sitter med utredningens referensgrupp.
- Tonnageskatt är en oerhört viktig fråga för hela den svenska rederinäringen. Vi anser att branschen har fått vänta tillräckligt länge på att Sverige ska välja att gå i andra EU-länders fotspår och införa tonnageskatt säger Per Sjöberger. Han betraktar införandet av tonnageskatt som avgörande för att Sverige ska kunna konkurrera på lika villkor med andra europeiska sjöfartsländer.
Motorvägar till havs
Ett pågående EU-projekt som sannolikt får stort inflytande på såväl den svenska som den europeiska sjöfarten är Motorways of the sea, som är en del av den europeiska transportplanen TEN-T. Projektet ska medverka till att godsflöden koncentreras till transportkorridorer och framförallt minska trängseln på de Europeiska vägarna i takt med att en ökad andel godstransporter flyttas från väg till sjötransport och järnväg, vilket bland annat har betydelse ur miljösynpunkt. 2010 gick startskottet för det första europeiska Motorways of the Sea projektet i form av ett samverkansprojekt mellan hamnarna i Karlshamn och Klaipeida.
- Ett delprojekt inom ramen för Motorways of the sea är en satsning på 112 miljoner euro som ska delfinansiera miljövänliga fartyg som exempelvis drivs på LNG, flytande naturgas, ett drivmedel som i princip är helt klimatneutralt. Finansieringen motsvarar ett bidrag på mellan 20 och 40 procent av den totala kostnaden för att bygga ett nytt eller modernisera ett äldre fartyg med miljöanpassad teknik, säger Per Sjöberger.
Pådrivande i Marine environmental protection committee
Merparten av sjöfartens globala regelverk styrs av FN:s sjöfartsorgan IMO. För att Sverige ska behålla sin ställning i IMO krävs en stark svensk handelsflotta, vilket är i dagsläget en stor utmaning, inte minst med tanke på att konkurrensförhållandena mellan svenska och internationella rederier är ojämlika på flera punkter.
Svensk sjöfart har på senare år strävat efter att positionera sig i internationella miljösammanhang. Ett sådant exempel är engagemanget i Marine environmental protection committee, som driver på utvecklingen av ett index som styr fartygens utformning utifrån framtidens miljö- och säkerhetskrav. I fem års tid har Redareföreningen och Transportstyrelsen i samverkan skapat ett internationellt index för passagerarfärjor.
Den svenska sjöfartspolitiken bidrar till en snedvriden konkurrens mellan den svenska handelsflottan och våra grannländers flotta. Den svenska handelsflottan krymper i snabb takt när allt fler fartyg förses med utländsk flagg. Administrativa och tekniska särregler snedvrider konkurrensen mellan svenska och utländska rederier. Ett sådant exempel är de farledsavgifter som svenska rederier betalar för att trafikera svenskt vatten. Avgifterna uppgår till en dryg miljard kronor per år och saknar motsvarighet i andra EU-länder.
- Från den 1 januari 2014 har regeringen dock aviserat att isbrytningen i norra Östersjön, som tidigare finansierats med farledsavgifter, istället ska finansieras med skattemedel, vilket är positivt för branschen, säger Per Sjöberger.
Framgångsrik redarkonferens på Donsö
2006 samlades den svenska sjöfartsnäringen för att formulera en gemensam branschvision, ”Vision 2016”. Visionen består av åtta viktiga slutsatser, bland annat att den svenska sjöfartsindustrin ska vara en tillväxtnäring som gynnar Sverige, ett miljömässigt transportalternativ, en förebild internationellt och en ansvarstagande bransch.
Den 3-4 september i år arrangerades den tredje upplagan av redarkonferensen Donsö Shipping Meet på Donsö strax utanför Göteborg. På ön, som har drygt 1400 invånare, finns ett 60-tal rederier, vilket gör ön till världens mest rederitäta ö. I år besökte infrastrukturminister Catharina Elmsäter Svärd konferensen. På årets konferens deltog 170 utställare samt 800 personer från 21 länder.
- Donsö Shipping Meet fyller en viktig funktion som mötesplats och plattform för erfarenhetsutbyte, i synnerhet med tanke på att den svenska sjöfartsindustrin finns representerad i hela landet. Då är den här typen av evenemang särskilt betydelsefulla, säger Per Sjöberger.
– Det är effektivt, det hade tagit månader att ringa runt och försöka boka möten med alla som vi träffat här, säger Anders Sjöström, vd på MESAB, ett bolag som hjälper rederier att beräkna och installera bland annat olika reningsutrustningar ombord i fartyg.
Det är alltså redarna och de som har något att säga till om på rederierna som är attraktionskraften.
– Det är det som är unikt med den här mässan, att redarna bjuder in kunder och leverantörer och säger att "Vi vill snacka business", säger Per Barkman från Sirius Shipping och en av projektledarna för Donsö Shipping Meeet.
Nästa mässa på Donsö blir om två år, september 2015. Det är redan klart och då ska fokus breddas.
– Det här är inte bara Donsörederiernas mässa, vi har redan flera andra rederier men nästa gång hoppas vi att vi ska ha ännu fler. Kanske några från Finland, Danmark och Norge, säger Per Barkman.
