Göteborgs Hamn är en av medlemmarna i branschorganisationen Brosamverkan och är även en av deltagarna på Brobyggardagen och det finns en naturlig förklaring till detta. - Att bygga kajer och broar ligger tekniskt,- konstruktions- och normmässigt väldigt nära varandra och vi använder samma konsulter och entreprenörer som brobranschen, säger Jan Andersson, Infrastrukturchef, Göteborgs Hamn.
Göteborgs Hamn är Nordens största hamn alla kategorier med en godsvolym på över 40 miljoner ton. 1/3 av svensk utrikeshandel och 60 procent av alla containrar passerar här.
Hårt slitage på kajytorI dagens moderna storhamn pågår verksamhet dygnet runt, året runt, vilket innebär hårt slitage på hamnens ytor och kajer. Underhållsverksamheten är därför en stor utgiftspost för hamnarna och Göteborgs Hamn är inget undantag. I Göteborgs Hamn ligger underhållstyngdpunkten på just hamnens kajer, men stora insatser görs även på rörinfrastrukturen i Energihamnen, järnväg, farleder och hamnbassänger samt byggnader.
- Vi har en anläggning som innefattar två mil kajer, vilket innebär stora utmaningar för underhållssidan, säger Jan Andersson, som menar att satsningen på underhåll har ökat under senare år.
- Under de senaste fem åren har vi dragit upp investeringsnivån i hamnen och under 2015 så har vi en beslutad underhållsplan på nära 200 miljoner. En stor del av underhållskostnaden handlar om att förstärka och förlänga livslängden på våra kajer. Och behoven kommer inte att minska. I samband med att terminaloperatören APMT beställer nya containerkranar, så kallade super post panamax-kranar, så ökar vi nämligen också belastningskraven på kajerna, säger Jan Andersson.Nämnda kranar är de internationellt största kranarna som klarar av de allra största containerfartygen.
Salt marin miljöJust kajer är en svår miljö att bedriva underhållsarbete i, där betonganläggningar i salt marin miljö kräver mycket såväl vattenbilning som sprutbetongsarbeten, ofta utförda av specialinriktade entreprenörer inom marint underhållsarbete, vilket i sig driver upp kostnaderna.
Jan Andersson medger dock att hamnen historiskt inte heller alltid varit tillräckligt förutseende vad gäller just kajunderhållet.
- Vissa typer av underhållsarbeten har vi tyvärr påbörjat försent, det vill säga att skadorna har gått så pass långt och blivit så pass omfattande att man blivit tvungen att riva och bygga nytt.
Underhållsstrategi bottnar i ett förvaltningssystemMen sedan början av 2000-talet har Göteborgs Hamn systematiskt byggt upp en strategi för bättre underhåll av just kajanläggningen.
- 2001-2002 så började vi att bygga upp en förvaltningsavdelning i Göteborgs Hamn. Ett av de första stegen var att skaffa bättre kunskap om våra kajer och då landade vi i förvaltningssystemet Batman.
Batman är ett hjälpmedel för effektiv förvaltning av broar, tunnlar och andra typer av byggnadsverk, exempelvis färjelägen och stödkonstruktioner. Batman är framtaget i ett samverkansprojekt mellan Trafikverket, Gatu- och fastighetskontoret i Stockholm, Storstockholms lokaltrafik, Göteborgs hamn och Sveriges kommuner och landsting (SKL). Trafikverket är ägare och förvaltare till Batman och ansvarar för vidareutvecklingen av systemet.
- I Batman finns en nära koppling mellan just broar och kajer, men det var Göteborgs Hamn som vidareutvecklade modulen för marina konstruktioner.
Stor renovering av södra kajenEtt av de större renoveringsprojekten som just nu pågår i Göteborgs Hamn är en total renovering av 900 meter av den södra kajen i APM Terminals Gothenburg. I princip rivs hela kajen tills bara den grundläggande pålningen återstår. Sedan byggs en ny kaj upp med 30-40 cm betongplatta. Den nya kajen får också förstärkningar av kranbalkarna för att förbereda för nya och befintliga super post panamaxkranar. Tre sådana kranar finns redan i terminalen och det planeras för fler. Kajen förbereds också för elanslutning av fartyg. Ombyggnaden av södra kajen påbörjades under våren 2013 och kommer att pågå till sommaren 2015.
