De baltiska staterna planerar att bryta sig loss från det ryskkontrollerade elnätsområdet redan nästa sommar. Separationen sker ett halvår innan de baltiska stamnäten synkroniseras med de centraleuropeiska näten, skriver finländska nättidningen Energia Uutiset.
Frånkopplingen av de baltiska elnäten från de ryska näten har förberetts i fem år med stöd av EU. Rysslands invasion av Ukraina påskyndade processen.
Baltiska kärnnäten synkroniseras
De baltiska staterna planerar att bryta sig loss från det ryskkontrollerade elnätsområdet redan nästa sommar. Separationen sker ett halvår innan de baltiska stamnäten synkroniseras med de centraleuropeiska näten.
Frånkopplingen av de baltiska elnäten från de ryska näten har förberetts i fem år med stöd av EU. Rysslands invasion av Ukraina påskyndade processen.
Det är en drastisk förändring. Baltikum skär alla "kors" i riktning mot Ryssland och integreras i Centraleuropas nätverk. I bakgrunden finns historiska skäl.
Under sovjettiden var de baltiska ländernas elnät strukturellt en del av Sovjetunionens nät, från vilka det tekniskt sett inte var helt enkelt att bryta sig loss.
För närvarande är de baltiska ländernas anslutningar till de centraleuropeiska näten begränsade till direkta elanslutningar till Polen. Vid synkronisering ändras likströmsanslutningar till växelströmsanslutningar, varvid de till nätet anslutna generatorerna står i direkt teknisk förbindelse med varandra. Uppkopplingen bidrar till att upprätthålla frekvensstabilitet, men skapar samtidigt en risk för störningsspridning mellan näten.
Stor påverkan
Direktör Jussi Jyrinsalo från Fingrid konstaterar att synkronisering med Centraleuropa innebär omfattande förändringar. Förändringen kommer att avsevärt påverka driften av anläggningar och nätunderhåll i Baltikum.
Finland, Sverige, Norge och halva Danmark tillhör det nordiska nätverket, som ansluter till Baltikum via Sverige och Finland. Finland och Estland är sammankopplade med två Estlink-likströmsanslutningar, med en total överföringskapacitet på cirka tusen megawatt. Den tredje kopplingen mellan de två länderna kan realiseras på 2030-talet.
Nätens generatorer är inte direkt kopplade till varandra bakom likströmsanslutningen som i växelströmsnätet. Likströmsförbindelsen mellan ländernas nät kommer att fortsätta att minska risken för spridning av störningar mellan Finland och Estland. Den förändring som sker i de baltiska länderna kan fortfarande vara viktig även för Finland.
De baltiska länderna har nu ett stort incitament att bygga mycket ny elproduktion och nätanslutningar för att säkra sin försörjningstrygghet.
— Betydande ytterligare byggnation av solkraft planeras nu i Baltikum, och dessutom har åtminstone Litauen ambitiösa vindkraftsprojekt till havs planerade.
Enligt Jyrinsalo har elen mellan Baltikum och Polen hittills flutit främst i riktning mot Polen, där stora mängder dyr koleldad el produceras. Samtidigt som förbindelserna till Polen konverteras till växelströmsförbindelser, planeras i Baltikum att bygga en ny likströmsförbindelse från Litauen till de västra delarna av Polen.
Viktigt för Finland
Denna 700 megawatt Harmony Link-kabel skulle föra de baltiska länderna närmare den centraleuropeiska elmarknaden. Detta är också viktigt för Finland: efter byggandet av förbindelsen kommer fluktuationer i elpriset att återspeglas ännu starkare även på de nordiska marknaderna.
För närvarande är de baltiska ländernas anslutningar till de centraleuropeiska näten begränsade till direkta elanslutningar till Polen.
Vid synkronisering ändras likströmsanslutningar till växelströmsanslutningar, varvid de till nätet anslutna generatorerna står i direkt teknisk förbindelse med varandra. Uppkopplingen bidrar till att upprätthålla frekvensstabilitet, men skapar samtidigt en risk för störningsspridning mellan näten.
Direktör Jussi Jyrinsalo från Fingrid konstaterar i mediet Energia Uutiset att synkronisering med Centraleuropa innebär omfattande förändringar. Förändringen kommer att avsevärt påverka driften av anläggningar och nätunderhåll i Baltikum.
Finland, Sverige, Norge och halva Danmark tillhör det nordiska nätverket, som ansluter till Baltikum via Sverige och Finland. Finland och Estland är sammankopplade med två Estlink-likströmsanslutningar, med en total överföringskapacitet på cirka tusen megawatt. Den tredje kopplingen mellan de två länderna kan realiseras på 2030-talet.
Källa: Fingrid/ Energia Uutiset