Energibolaget Fortum har beslutat att överge byggandet av Sierilä vattenkraftverk vid Kemijoki, norr om Kemijärvi, trots tidigare planer på att genomföra projektet. Beslutet, som meddelades av Kemijoki Oy:s VD Tuomas Timonen på trettondagsafton, kom oväntat och anges vara på grund av projektets bristande lönsamhet efter en lång och kostsam godkännandeprocess.
Tidningen Lapin Kansa rapporterade att beslutet fattades av representanter för Fortum, UPM och energibolaget Helen i Kemijoki Oy:s styrelse, där de har majoritet. Fortums ovilja att finansiera Sierilä-projektet framgår av ett meddelande från Kemijoki Oy:s styrelse till dess aktieägare som Yle Lappland har fått tillgång till.
I meddelandet skriver styrelsens ordförande Simon-Erik Ollus att styrelsen enhälligt har beslutat att be företagsledningen att inleda förberedelserna för att överge Sierilä-projektet. Ollus nämner dock att man fortfarande avvaktar beslut om eventuella förändringar i energistödsförordningen, investeringsstöd och skattelättnader för fastigheter.
Dubbla hållning
Denna dubbla hållning antyder att Fortum kan omvärdera sin position om statligt stöd erbjuds och besluta att bygga Sierilä kraftverk ändå. Yle Lappland rapporterade tidigare att Kemijoki Oy hade ansökt om energistöd redan i september 2023, trots att regeringen öppnade upp energistöd för vattenkraftverk först i december.
Miljö- och klimatminister Kai Mykkänen (samlingspartiet) har efter tillkännagivandet om att överge projektet fortfarande ansett det möjligt att ge energistöd för Sierilä. Kemijoki Oy har inte heller dragit tillbaka sina ansökningar om statligt stöd eller miljörelaterade tillståndsärenden som är under behandling.
En belastning
Enligt en rapport från Yle visar Kemijoki Oy:s meddelande att de stora aktieägarna Fortum, UPM och Helen inte stödjer Sierilä-projektet, eftersom investeringen skulle belasta dem som vattenkraftsaktieägare och ingå i elpriset under kommande decennier. Fortum, som är majoritetsägare av vattenkraftsaktierna i Kemijoki Oy, vill undvika att äventyra sin fördel av billig råmaterial-el som de får genom Mankala-principen och föredrar istället att låta skattebetalarna finansiera en stor del av kostnaden för Sierilä kraftverk.
Källor: Lapin Kansa, Yle Uutiset och Yle Lappland