”Schaktfria metoder är ett måste – ekonomiskt och bemanningsmässigt”

Här ska ett rör dras under en väg utanför Osby. Den schaktfria tekniken är Hammarborrning. FOTO: Styrud

Stora pengar finns att spara på att övergå från att gräva upp vägar och mark vid rörläggning till att i stället använda sig av schaktfria metoder. Det hävdar Tomas Helenius, ordförande för det norsk-svenska nätverket Scandinavian Society for Trenchless Technology, SSTT.

– Det som är bra är att fler än ledningsnätägare börjar få upp ögonen för detta. Även politikerna börjar se och förstå att de här metoderna är enormt kostnadseffektiva, säger han.

Av: Anders Carlsson

Statistik från branschorganisationen Svenskt Vatten visar att 560 miljarder kronor behöver investeras eller re-investeras i det nationella ledningsnätet.

– Det leder också till en betydande kostnadsökning för de som får vatten i kranen då abonnemangsavgifterna kommer att gå upp. Men vi måste kunna göra det här på ett bättre och billigare sätt. Vi från SSTT menar att schaktfria metoder är lösningen, säger Tomas Helenius, och påtalar att vid 99 procent av alla arbeten sparar man pengar om en schaktfri teknik väljs.

– Med rörtryckning kan det handla om 60 procent och med flexibla foder kan besparingen vara så stor som 90 procent, säger Tomas Helenius.

b
Här har en sänkbrunn skapats i Bålsta för att därifrån kunna bygga en sträcka rör med den schaktfria metoden rörtryckning.
FOTO: Styryd

Schaktfria metoder ger inte bara en besparing för ledningsnätägarna. Varje större rörläggning med traditionell schaktning ger också upphov till stora samhällsekonomiska kostnader. Tomas Helenius uppskattar att det kan handla om så mycket som 70 procent vid renoveringsarbeten.

VA Syd har nyligen genomfört ett arbete med flexibla foder i Malmö på en lång sträcka. De har sedan räknat på räknat på vad det skulle ha kostat samhället med kringpumpning, avstängningar av vägar och allt som behövs vid traditionell schaktning.

Och det visade sig att det är en otrolig besparing för samhället med schaktfria metoder, säger Tomas Helenius, och påpekar att det också finns vinster som är svårare att sätta en prislapp på.

– Schaktfria metoder ger en större trygghet för allmänheten. Inga vägar behöver stängas av, och folk förhindras inte från att komma till jobbet eller till förskolan med barn och hela den biten. Folk ska kunna veta, att tar jag bilen så kommer jag till arbetsplatsen utan att helt i onödan fastna någonstans.

b
Den schaktfria tekniken flexibla foder används vid ett stort och komplext ledningsförnyelseprojekt i Malmö.
FOTO: Aarsleff Pipe Technologies

Vid traditionell schaktning grävs stora mängder massor upp. Det leder i sin tur till en omfattande trafik med dieseldrivna lastbilar till och från olika deponier. Även om det har börjat dyka upp eldrivna arbetsmaskiner så sker schaktningsarbetet fortfarande till stor del med dieseldrivna grävmaskiner.

– I Sverige sker en stor del av CO2-utsläppen från den här typen av verksamhet, betonar Tomas Helenius, men han ser också hur alternativa arbetssätt är under utprövande.

– Oslo kommun har gjort en rockad och försöker göra upphandlingar för att nolla CO2-utsläppen. Kretslopp och Vatten i Göteborg har också gjort liknande försök på ett arbetsområde. Och det gör man genom att prioritera schaktfria metoder. Sedan försöker man också om möjligt att använda eldrivna grävmaskiner och lastbilar, säger Tomas Helenius.

b
Den schaktfria tekniken flexibla foder används vid ett stort och komplext ledningsförnyelseprojekt i Malmö.
FOTO: Aarsleff Pipe Technologies

År 2022 genomförde Svenskt Vatten en omröstning på organisationens hemsida med frågan om vilken läsarna ansåg vara den viktigaste innovationen inom kommunalt VA. Till vinnare utsågs schaktfri teknik.

Men än så länge saknas det siffror på hur stor del av arbetena i Sverige som görs med schaktfria metoder.

Svenskt Vatten väntas presentera siffror i ämnet under 2025. Att tekniken får allt större genomslag kan dock noteras redan i dag.

– Vi märker att SSTT:s medlemmar blir större och starkare och har mer att göra. När man kommer med ny teknik så gäller det att nå en mognadsgrad, och den mognadsgraden börjar komma upp ordentligt nu, säger Tomas Helenius.

 

b
Tomas Helenius, ordförande för det norsk-svenska nätverket Scandinavian Society for Trenchless Technology, SSTT.